Svaren kommer att bli de förväntade och vanliga. Undervisning (men inte för mycket), elevvård, mentorskap, möten, administration, fortbildning (men bara ämnesfortbildning) och så vidare… men inte heller det för mycket. För om det blir för mycket så får det inte rum inom arbetstiden.
Arbetstiden för en lärare är 1767 timmar på ett år. Det blir 45,5 timmar i veckan om du arbetar i en kommunal skola. Detta brukar betyda att du har 35 timmar reglerad arbetstid och 10,5 timmar förtroendetid (denna förtroendetid är det tänkt att du i huvudsak skall för och efterarbeta dina lektioner men också viss annan verksamhet som kontakter med vårdnadshavare och så vidare). De 5,5 timmars övertid relaterat till en vanlig 40-timmarsvecka är det som sedan genererar den extra ledighet som jullov, sportlov och så vidare innebär.
Arbetar du i en friskola är det inte ovanligt att du istället har 40 timmars arbetsvecka och semestertjänst (5 eller 6 veckors semester beroende på din ålder). Men du kan också följa de kommunala avtalen.
Att jag vill få svar på frågan vad som är rimligt att en lärare gör på sin arbetstid beror på att det i Sverige idag inte råder likhet mellan de kommunala skolornas och friskolornas möjligheter att få god ekonomi i sin verksamhet.
När friskolornas avtal låter lärarna undervisa väsentligt mycket mer än det som inte finns, USK (undervisningsskyldighet som när det begav sig var 504 timmar undervisning), medan vi i de kommunala skolorna fortfarande följer USK i stort, hur skall vi överleva ekonomiskt?
När vi i den kommunala skolan försöker få lärare att ha mer möten med elever så stöter det på mycket motstånd från lärarfackligt håll. Jag har naturligtvis förståelse för det men någonting måste göras så som utvecklingen är idag.
Antingen så regleras lärares arbetstid via ett nationellt, centralt avtal (detta kommer aldrig att ske) eller så måste lärarfacken förstå att om de vill ha kommunala skolor som arbetsgivare så måste de avstå från lite grand av de fördelar som kommer med att vara anställd kommunalt.
I skolornas ekonomi är löner den absolut största posten av alla. Om vi tar bort lokalhyror så består personallöner av ca 80 % – 85 % av hela skolans budget. Vi kan i princip slopa läromedelsbudget, studiebesök, skollunch och så vidare. Vi kommer ändå ha svårt att klara oss gentemot friskolorna så länge som de får ut mer undervisning på en lärare.
Jag vill här göra alla läsare uppmärksam på att det normala i en kommunal skola är att en lärare undervisar motsvarande 600 poäng (ca 500 timmar). På en friskola är det inte alls ovanligt att en lärare undervisar 800 poäng (ca 650 timmar).
Kvalitet är, enligt mig, att lärare har tillräckligt mycket tid att planera, efterarbeta och kommunicera kring sin undervisning. Jag har en gång arbetat i friskolans värld som rektor och tyckte inte att det blev tillräckligt bra kvalitet på grund av att alla lärare var upptagna av att undervisa så all utveckling fick antingen vänta eller komma direkt från skolledningen.
Men vad skall vi göra när upplevd kvalitet från skolledning och personal inte är tillräckligt starkt som försäljningsargument i konkurrens om elever? Elever fortsätter att välja friskolor även om lärarna där inte har tid till annat än undervisning. I Göteborg går mer än 50 % av gymnasieeleverna i en friskola. Utvecklingen är liknande i de flesta andra städer.
Många friskolor har dock en väldigt fin kvalitet även de. Absolut! Men det är mycket konstigt att varje gång en tjänst öppnar sig på en kommunal skola så söker sig lärarna från friskolor nästan mangrant till dessa tjänster. Vid direkt fråga så svarar lärarna att de vill komma till en ”riktig” skola där det finns sådant som skall finnas på en ”riktig” skola. Till exempel elevvård, bibliotek, vaktmästeri och så vidare.
Mitt förslag är följande: Om vi kan effektivisera den kommunala skolan så pass att det för en lärare går att få in lite mer undervisning/möten med elever. Vill vi det i så fall? Vill vi ta upp konkurrensen med friskolorna? Vill lärarna att den kommunala skolan skall bestå eller vill man via facken och avtalen sakta men säkert döda den hand som föder dem?
Åter till min fråga, Vad är rimligt att en lärare gör på sin arbetstid?
Kan ni som läser denna text komma med tips till en kommunal rektor. Vi har ännu ej förlorat matchen mot friskolorna men i och med flera av de förslag som kan bli aktuella via den nya skollagen så blir det mycket svårt rent ekonomiskt att klara av våra åtaganden utan att öka undervisningen för personalen.
Rektor
10 oktober, 2009 - 04:52
Ja, kanske är det ett alternativ att vi hittar effektiviseringar inom övriga uppgifter och undervisar lite mer. I alla fall jag tycker att allt utöver mötet med eleven tär mer än själva undervisningen. Jag vill inte bistå till att den kommunala skolan konkureras ut.
10 oktober, 2009 - 11:13
Ja, mitt förslag är helt enkelt att riksdag, regering och skolverk KRÄVER att de friskolor som bluffar sig genom tillvaron med laptops, inlämningsuppgifter, hemstudier, gymkort och annat kostnadseffektivt skit skärper sig. Jag säger som jag alltid sagt: Ingen lärare gör allt som är ålagt den och samtidigt håller en superkvalitet på lektionerna. Det stridet mot naturlagarna. Frågan är om 24 seven räcker. Om du vill att dina lärare som just nu i denna stund sent på kvälla antagligen sitter och ger avancerad feedback på elevarbeten och förbereder lektioner ska ha tid för mer tid till annat bör du vända dig till regeringen och inte till lärarna.
10 oktober, 2009 - 09:52
Kettil!
Nja, jag ser det nog som lärarorganisationernas uppgift att driva det lobbyarbete du förespråkar Kettil. I dagsläget är de inte särskilt framgångsrika då de bara för ett enfrontskrig (mot de kommunala skolorna). Jag ansvarar istället för att försöka få tillvaron på min skola att motsvara behoven som mina elever och min personal har (i den ordningen).
10 oktober, 2009 - 02:17
Kan tänka mig undervisa fler timmar om jag slipper följande:
- Möten, exempelvis när kommande Ã¥rs budget föredras. – Värdelösa forbildningsdagar, exempelvis KOMET, Kattmodellen, Charlie. Kvacksalveri! – Mentorskap. Tänk att slippa detta pÃ¥tvÃ¥ngna extra curlingföräldraskap. – ElevvÃ¥rdkonferenser in absurdum. Efter fem-sex konferenser samma termin om/med samma elev utan ett tecken pÃ¥ förbättring.
-Löjliga arbetsgrupper, exempelvis arbetsmiljögruppen. – Svara pÃ¥ hopplösa mejl, administrera skolfoton, klassresor… – StÃ¥ till svars inför elev, föräldrar och rektor för att jag satt “fel” betyg. “ Vi kan inte förstÃ¥ varför Kalle har IG”. Det är ditt fel! Du är en fett dÃ¥lig lärare!” Vare sig rektor, elev eller föräldrar kan/vill inse att betyget är en konsekvens att Kalle har varit frÃ¥nvarande mer än 50 % av lektionerna, inte lämnat in arbetsuppgifter eller varit aktivt frÃ¥nvarande vid den fysiska närvaron i klassrummet.
Med andra ord: Låt lärare vara lärare och inget annat. Nu är vi något helt annat än som var ämnat från början!
10 oktober, 2009 - 10:10
Janne! Fniss. Roligt skrivet faktiskt. Själv tycker jag att det är galet att tänka Ã¥t det hÃ¥ll Rektor tänker. För jag begriper faktiskt inte hur man kan lyckas med sitt uppdrag och följa läroplanen när man har 170 elever, Ã¥tta olika kurser eller mer, nästan ingen undervisningstid och bara inlämningsuppgifter att gÃ¥ pÃ¥ vid betygssättning. Fy fan vad arg jag blir pÃ¥ sÃ¥dana skitskolor och ännu argare pÃ¥ att de fÃ¥r förekomma. Vad ger vi eleverna dÃ¥? Kvalitet? Knappast. Det är som att uppgivet rycka pÃ¥ axlarna och sänka kvaliteten för att inte konkurreras, ut istället för att tillsammans kämpa för att ALLA skolor ska ha lika hög kvalitet. Och framför allt – slÃ¥ ett slag för vilka enorma kvaliteter den kommunala skolan faktiskt har. Jobba med att trumma in detta budskap, hitta konkreta och faktiska bitar, som skolbibliotek, skolbibliotekarier, skolmat, undervisningstid, behöriga lärare, för att beskriva skillnaden mellan skolornas kvalitet. DET tror jag pÃ¥.
10 oktober, 2009 - 09:11
Filippa!
I grund och botten håller jag med det du skriver. Jag VILL INTE höja undervisningsgraden för lärare. Jag känner att jag kanske måste för att inte helt förlora den ekonomiska konkurrensen gentemot friskolorna. Jag vet att kvaliteten på min skola vida överstiger den normala friskolans. Jag vet att de övriga kommunala skolornas kvalitet också gör det. Hur jag kan veta det? Tja, bland annat via statistik som visar att vi i den kommunala skolan har fler lärare per elev än friskolornas. Dessutom har vi elevvård på riktigt, inte 25 % ditten och datten. VI har också bibliotek, vaktmästare och så vidare. Normalt sett har vi allt detta på heltid och också gärna flera heltidstjänster inom de olika yrkena.
Men… Det är ocksÃ¥ ett faktum att elever som väljer skolor inte bryr sig nämvärt om allt detta. De vill istället kunna gÃ¥ i samma skola som sina kompisar, gÃ¥ i en skola som ligger centralt och sÃ¥ vidare.
Det i sin tur gör att incitamentet för en friskola att lägga ner pengarna pÃ¥ dessa “kringtjänster” minskar dramatiskt.
Mitt förslag är således följande: 1. Lärare arbetar fackligt, politiskt och så vidare mot rovdriften i friskolorna (och lägger ner krypskyttet mot de kommunala skolorna), 2. Man går med på att ¨på allvar titta på vad man gör i skolan och med sin arbetstid. Det finns mycket som Janne beskriver i sitt inlägg som absolut måste kunna gå att rensa bort och istället se till att lärare har mer möten med eleverna, dvs inte nödvändigtvis mer undervisningsgrupper utan kanske mer timmar i en kurs eller extra stöd för sina elever.
Är detta någonting som är upprörande? Jag tror inte det (dvs lärarna på min skola tycker inte det). Vi måste istället gemensamt arbeta för att ALLA skolor omfamnar samma minimikrav gällande kvalitet och seriositet.
10 oktober, 2009 - 05:14
Det är tydligen fler än denna rektor som tänker på detta:
http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=3316
11 november, 2009 - 01:04
Rektor
Kommunpolitiker, rektorer och SKL är på krigsstigen med ett uppenbart misstroendevotum mot lärarna. Av SKL och politikerna kan man inte förvänta sig insikt och förståelse för vad det innebär att vara lärare. Det har de visat under 20 års tid som ansvariga för skolan. Däremot kan man begära det av rektorer! Är rektor inte en visionär och pedagogisk ledare kan han eller hon inte förvänta sig lärarnas förtroende. Då återstår tydligen att ta kontroll över varje steg läraren tar.
Vi kan ju ta en titt på vår granne Finland, som ligger i topp vid internationella kunskapsmätningar. De finska lärarnas villkor är exakt de som rådde i Sverige för 40 år sen. För en ämneslärare i teoretiska ämnen gäller:
1. 18 lektioner om 45 min. per vecka, d.v.s. 13,5h/vecka.
2. Inget krav på att för –och efterarbete ska göras i skolan.
3. Mycket av det administrativa och sociala arbetet utförs av annan personal.
Ser man på resultatet kan man säga att det verkar löna sig att satsa på kvalitet i lärarnas villkor för undervisning.
En annan förklaring till Finlands lyckade resultat i skolan är att man även behållit en lärarutbildning med ämnesteoretisk utbildning på hög akademisk nivå.
I kontrast till lärarnas villkor i Finland står den svenska modellen med ämnesteori på gymnasienivå(med säkerhet i ma) vid lärarutbildningen, fjättring till händer och fötter beträffande arbetstider, administrativa och sociala uppgifter upp över öronen ……. Hur kan du tro att dessa lärare kan undervisa mer?
Vill du konkurrera med friskolorna(som vi helst skulle slippa) så ta ditt ansvar som pedagogisk ledare och konkurrera med bra villkor för lärarna. Det är enligt min mening det bästa du kan göra för eleverna. Varje försämring av lärarnas villkor är ytterligare en spik i likkistan för den svenska kunskapsskolan. Varför tror du att man inte fyller platserna till lärarutbildningarna i Sverige medan i Finland bara 10% blir antagna? Du påstår väl att du har dina ekonomiska ramar, men det handlar inte om ekonomi utan om det kompakta misstroende som riktas mot lärarna när man ifrågasätter om de undervisar tillräckligt.
Pensionär
11 november, 2009 - 04:03
Pensionär!
Du glömde att nämna hur det ser ut i Finland med finansieringen av skolorna. Finns skolpeng där? Finns konkurrensen med friskolorna där? Är allt annat lika? Nja, så är det ju inte. Det går inte att jämföra äpplen med päron om än att de är besläktade.
Kvarstår att fortfarande har jag inte sett någon organiserad lärare som har förståelse för den faktiska verklighet vi lever under (konkurrens och ekonomi). Därmed går den kommunala skolan sakta, sakta mot sin egen död vilket i sin tur medför att läraryrket får radikalt förändrade villkor (om vi generaliserar lite och säger att alla friskolor har ett fundamentalt annorlunda avtal än de kommunala skolorna).
Tydligt exempel på detta är Göteborg där friskolorna har mer än 50 % av utbildningsmarknaden. Manöverutrymmet för de kommunala är slut. Ett annat exempel är Jönköping där vuxenutbildningen nästan helt är inom privat regi då de kommunala är utkonkurrerade.
SÃ¥, hur vill vi ha det i framtiden?
Och, du, Pensionär. På vilket sätt skulle lärarnas villkor (gynnsamma sådana) göra att elever väljer min skola? När jag talar med elever så är de mer fokuserade på sin skolgång inklusive möjligheter till stöd och liknande. När jag arbetade på friskola (där jag slutade för att jag tyckte verksamheten hade för låg kvalitet, mycket pga att lärarna undervisade ca 30 % mer än i de kommunala skolorna) brydde sig inte heller de eleverna om att lärarna hade dåliga villkor.