Samhällslärare Anders sätter alltid höga betyg på sina SP-elever. Det vet alla. Både elever och lärare. Han gör det för att det blir bekvämast så. Han får aldrig några klagomål från elever och föräldrar trots att han aldrig ger någon feedback, trots att de flesta får VG eller högre och trots att han aldrig motiverar sina bedömningar. Om han gör några.
Svensklärare Petra undervisar VVS-killar i svenska. Hon arbetar oerhört hårt för att hennes omotiverade killar ska lyckas. De är nämligen måttligt intresserade av litteratur och läsande. Arbetet hon lägger ned på sina killar, blir alltså mycket svårare än Anders lullilull-tillvaro.
Engelsklärare Inga är, till skillnad från Anders, mycket noggrann med att analysera elevens prestation i förhållande till betygskriterierna. Eleven Erik jobbar exempelvis alltid mycket ambitiöst med alla uppgifter. Han klarar alla glosförhör utan ett stavfel men klarar inte att "inleda och upprätthålla ett samtal, inhämta och ge information samt uttrycka egna åsikter på ett tydligt och lättfattligt sätt".
Inga sätter med andra ord inte mer än godkänt på Erik, trots hans makalösa flit.
Nu vill Trelleborgs kommun satsa på att koppla lärarens lön till elevernas provresultat. Ju högre poäng på elevuppsatsen desto fler prasslande hundralappar i lärarplånboken alltså.
Rent spontant måste jag säga att den lokala gymnasie- och utbildningsnämnden i Trelleborg har en väldigt smickrande syn på oss lärare och vår moral! Det är nämligen vi lärare själva som bedömer elevens resultat. Således torde vi även bedöma vilken lön vi ska ha.
Gissa om gympa-Olle i Trellan kommer att vägra att ha oengerade tjockisar i sin grupp. Gissa om Matte- Elsa kommer att vägra att ha korkade SP-elever. Gissa om vi lärare kommer att bråka som galningar över vilka elevgrupper vi ska ha på tjänstefördelningen.
Faktum är att vi lärare redan nu är hårt pressade att sätta höga betyg.
Nu ska vi få ännu fler anledningar.
Om det vore så att betygen var ett bra mätinstrument för att visa på hur väl vi lärare lyckas i vårt arbete som pedagoger, skulle vi inte säga någonting. Problemet är att poängen på nationella provet inte har någonting med detta att göra. Elevprogression kopplat till lärarens förmåga att undervisa och lära är svårmätbar nämligen:
Elin som inte vågade tala inför grupp men efter tre år gör det. Motvilligt.
Sanna som hade stora svårigheter att arbeta med andra men nu har lärt sig att lyssna på klasskamraternas åsikter.
Tomas som hade stora svårigheter med textbindning men nu förstår varför detta är viktigt och reflekterar över det varje gång han skriver.
De här tre eleverna har tagit jättekliv, men deras prestationer motsvarar fortfarande totalt sett bara betyget G i svenska. Elin och Tomas är mycket besvikna över att deras hårda arbete inte gett utdelning i betygskolumnen och ger läraren hård kritik i utvärderingen. Det jättejobb hon har gjort, syns inte. Finns inte?
I alla fall inte i Trelleborg om förslaget blir verklighet.
Progression kan bedömas men tyvärr inte mätas. Den lärare som arbetar hårt med att få eleverna att utvecklas syns inte alltid i dagens system. Med detta tanklösa förslag är risken stor att vi lärare med betygens hjälp, febrilt försöker lyfta fram våra egna insatser.
Så innan man går ut och talar om att koppla elevers resultat till lärares lön, bör man sätta sig in i hur de konkreta förhållandena ser ut, lärare – elev emellan. Ett sådant här förslag bäddar för betygsinflation, då inga andra, tydliga parametrar finns i nuläget.
Och frågan är om vi någonsin kommer att lyckas komma dit. Kanske är det andra bedömningsinstrument som ska till?
Hur vore det med litet rektorer ute i verksamheten, till exempel?
Filippa Mannerheim
10 september, 2009 - 06:19
Jag hade samma inställning till detta förslag när jag först läste om det. Idioti. Men sedan fick jag det mer utförligt förklarat för mig. Man menar i Trelleborg att försöka mäta elevernas kunskaper när de börjar sin utbildning för att jämföra dem med de kunskaper de har när de slutför utbildningen. Jag har fortfarande inte helt förstått hur det skall gå till men någon form av neutral bedömmare som ej är den undervisande bör väl vara de som rättar ex diagnoser och därefter nationella prov. Då är ju det här någonting väldigt bra. Då kommer ju de som alltid sätter för höga betyg att stå med rumpan bar. Då kommer ju de som utbildar eleven få högre lön. Men, det är ju förståss inte bara undervisningen som vi får lön på. Summa summarum: Jag är nyfiken på hur de i Trelleborg kommer att konstruera det här.
10 september, 2009 - 09:34
Jag är inte alls nyfiken, bara trött. Trött på att en massa oinsatta politiker försöker lösa komplexa problem med väldigt enkla förslag. Betygsinflation och individuell lönesättning är två kluriga ämnen, men det här förslaget lär inte innebära någon lösning.
10 september, 2009 - 10:54
Charlie: Problemet är väl att även om man tar in en utomstående bedömare som jämför kunskapsnivåer “före” och “efter”, så kommer man inte åt de värden Filippa tar upp.
Elin, Sanna och Thomas utveckling kommer fortfarande inte att synas överhuvudtaget, medan “plugg-Eriks” utveckling kommer att övervärderas.
Enda möjligheten är väl att genomföra djupintervjuer med varje elev “före” och “efter”, men det går ju knappast genomföra…
11 september, 2009 - 07:43
Jag kan bara hålla med er, Lilla O och Janne. Förslaget är så dumt att hade svårt att formulera hur dumt jag tyckte att det var. Undrar just vilka som glatt och självuppoffrande nu kommer att ta sig an de tuffare elevgrupperna utan studiemotivation??? Kanske kan man sätta in någon liten outbildad och underbetald vikarie på dessa, så slipper man tänka progression i deras fall över huvud taget? Redan i dag har man ju svårt att få “erfarna” och “välutbildade” pedagoger att undervisa i klasser med låga resultat. Fy bubblan vad det här känns sjukt!!!
Åh, vad jag som lärare är TRÖTT på att vara politikernas egen lilla försökskanin! 🙁
11 september, 2009 - 09:12
Hur skulle det vara om man gav alla dessa dåliga politiker dålig lön för uselt arbete.Gissar på att en majoritet av dessa politiker då fått uppsöka det sociala redan idag.
11 september, 2009 - 09:29
Hehehe! Mycket bra idé, Pelle. Jag tar på mig att skapa ett riktigt bra PROV till medborgarna på valdagen med litet frågor om det politiska systemet, vad de anser om olika politikers kunnande, förslag, osv. Utifrån resultatet kan vi sedan MÄTA och avgöra vilka löner våra politiker ska ha. Det låter väl sunt, så säg?
11 september, 2009 - 09:32
Jag tycker att förslaget är bra! Så många skitlärare det finns därute bara bra att rensa upp litet och låta dem fatta at det är allvar nån gång. så kanske det blir bättre i skolkrisen och de få lärare som gör bra får bättre betalt. Som det ska va. men ni är väl rädda antar jag.
11 september, 2009 - 04:56
Personligen skulle jag nog vilja få sätta lön efter hur jag tycker att läraren klarar uppdraget: undervisning, mentorskap, samarbetet, utveckling och så vidare. Men… jag kanske är gammalmodig.
12 september, 2009 - 06:11
Filippa – underbar beskrivning av vad progression och betygssättning är. Betyg är resultaet av en bedömning och den bottnar inte i nationella prov.
Nationella prov, som du och många vet men inte politiker och debattörer i stort, mäter bara kunskaper in och kunskaper ut vid ett givet tillfälle. Och speglar inget annat än G-nivån. Allt annat snack är “bull shit”. Därför är förslaget från Trelleborg bara trams.
Ska det sättas individuella löner ska det bygga på helt andra kriterier. Riktigt vilka har jag inget bra förslag på. Men som du säger, alla kommunalpolitiker skulle snabbt få socialbidrag om deras lön mätes på de politiska meriterna.
Avslutningen på ditt inlägg är underbart. Rektorer ska gå och se med egna ögon för att verkligen förstå situationen – genchi genbutsu (Japanska) – stavas i skolvärlden “pedagogiskt ledarskap”. För tiden i möte med kommunen är definitivt inte “värdehöjande” för skolan och dess resultat.
16 september, 2009 - 09:03
Jag mailade politikern ifråga när jag läste om detta i våras för att få lite svar. Hemzelius hänvisade mig till ett debattinlägg på sydsvenskan. Jag klipper in lite här: – “Lyckligtvis saknas inte helt och hållet instrument för att systematiskt följa en pedagogs påverkan på elevers kunskapsutveckling. För gymnasieskolans del är det nämligen redan idag fullt möjligt att använda sig av befintlig statistik från de nationella proven i grundskolans år nio för att fastställa det kunskapsmässiga utgångsläget för gymnasieeleverna. – Detta resultat kan sedan stämmas av mot samma individers utfall på de nationella proven i gymnasieskolan. Genom regelbundna avstämningar registreras härmed en trend som visar på den enskilde lärarens påverkansgrad på den enskilde eleven. Därigenom skapas också möjlighet att lönemässigt premiera de bästa lärarprestationerna avseende kunskapsförmedling.” – http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article412899/Satt-lararloner-efter-kompetens.html – Jag drog öronen åt mig lite när jag såg allt prat om kunskapsförmedling och ställde en fråga om det hela. – Min fråga:
“Jag måste säga att det blir mera vettigt att använda nationella prov som måttstock då man jämför individens resultat över tid i vad som förhoppningsvis är jämförbara prov/tester. Men jag är fortfarande oroad över uttrycket kunskapsförmedling. Det finns ju ingen forskning som stödjer att det är detta som händer. Tvärtom är det den egna individen som konstruerar sin egen kunskap i ett socialt sammanhang. Att då använda sig av ordet kunskapsförmedling blir ju missvisande då vi som lärare inte tar kunskap från våra egna huvuden och pressar in den i elevernas. Vi skapar ju situationer där eleverna kan lära sig kunskaper på egen hand, genom t.ex. urval av texter, filmer, föreläsningar det vill säga pedagogisk kompetens. – Vad tycker du kunskapsförmedling betyder som ord och säger om människo- och kunskapssyn?” – Hemzelius svar:
“Rent teoretiskt har Du rätt. Vi kan byta ord och säga att lärarna är förmedlare av lärostoff. Stoffet bestäms av kursplanerna och selekteras av lärarna. Men om jag använde ordet lärostofförmedlare skulle jag bli ännu mer misstolkad än jag redan är,.” – Min slutsats är att forskning från femtiotalet och framåt inte har nått hela vägen fram till Trelleborg.
12 oktober, 2009 - 12:18
Behövs lärare egenligen? Lägg ner skolväsendet och samhället kommer att spara pengar. Lärare, läkare, sjuksköterskor, dagispersonal etc tillhör ju tärande sektorn i samhällsbygget. In med råttforskare och ingenjörer! De är ju eliten och verkar veta allt. In med fler som Åke.
13 oktober, 2009 - 11:16
Hela frågan är hur vi ser på kunskapsynen. Läs gärna detta svar från Barnverket på följande länk http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/37/6e7e5df2.pdf
Nej, vi ska inte in med fler skit påsående som Åkes. Även om jag är logiker ut i fingerspetsarna.
Problemet är mixningen manligt och kvinnligt i förskolan och skolan.
Män drar när lönerna är låga och det finns bättre förtjänster på andar ställen. Kvinnorna blir kvar. Historiskt har det inneburit lägre löner och status. Även om jag tycket det är en felsyn. Men ett faktum.
Därför måste löner upp både generellt och individuellt för att locka de bästa att blir pedagoger oavsett kön.
14 oktober, 2009 - 09:14
Locka de bästa genom att erbjuda bättre löner? Är det verkligen så enkelt? Nog behövs en rejäl uppryckning vad det gäller löner. Det är svårt att försörja sig som lärare i stockholmsområdet. Men det är ju trots allt inte bara det som styr och gjort att yrkesvalet mist sin attraktion. Det går inte längre att locka med loven. De jobbar man in. Det största problemet som jag ser det är att skolan styrs av människor som varken tycks ha intresse eller har kunskap vad utbildning innebär.
20 november, 2011 - 11:17
Read was interesting, stay in touch…
[…]please visit the sites we follow, including this one, as it represents our picks from the web[…]…