"Björklunds skolpolitik har gett FP ett lyft" läser jag i Dagens Nyheter idag. Valforskarna vid Göteborgs universitet har på uppdrag av Lärarförbundet undersökt betydelsen av skol- och utbildningsfrågor i valen och "avslöjar vinnarna och förlorarna bland partierna". Jan Björklund-effekten är tydlig. Folkpartet har lyckats som skolfrågepartiet nummer ett med stort stöd från svenska folket.
Inte helt obegripligt. Alla har gått i skolan. Alla tycker något om skolan. Med andra ord är det ett bra mycket tacksammare ämne att profilera sig i, än uitfrån frågor om EU:s jordbruksstöd. Samtidigt har Björklund satsat på en supersäker retorik utifrån dumstrutssjälvklara plattityder som "ordning och reda", "bort med flummet" och "kunskap framför allt."
"Vi vill ha ordning och reda i klassrummet!"
Snacka om att tjyva åt sig hela den skolpolitiska arenan. För vem kan säga emot det, liksom? "Nej, vi vill hellre ha kaos!"
Inte för att Sossarna (eller något annat parti för den delen) försökt. I år har jag förtvivlat undrat varför inget annat parti engagerat sig mer i en fråga som verkar vara så viktig för så många i Sverige. Istället har Björklund fritt kunna sätta agendan för vad som ska diskuteras. Det har knappast handlat om pedagogik. Och det enda som hänt vid varje militäriskt utspel är ett oerhört sladdrigt för att inte säga blöjtufft motstånd utan något egentligt eget engagemang från oppositionen. Störtlarvigt!
Själv vet jag ingenting om den politiska insidan. Trots detta måste jag ändå fråga mig: Hur svårt kan det vara att damma av någon liten politikerräv med ett äkta och genuint engagemang för skolfrågor? Hur svårt kan det vara att formulera egna tankar kring skolpolitiken? Hur svårt kan det vara att satsa på en fråga som så många finner viktig idag?
Tydligen svårare än vad jag begriper.
Filippa Mannerheim
6 juli, 2009 - 04:34
Det är mycket sorgligt att så många uppfattar Folkpartiet som ett seriöst parti i skolfrågor bara för att de skriker högt. Skrika högt kan vem som helst göra, det är synd att få personer med helhetsperspektiv går in och aktivt kritiserar Folkpartiets flummiga skolpolitik, det behövs verkligen och det akut.
6 juli, 2009 - 02:12
Ibland kan jag tycka det är synd att man BARA skall kritisera folkpartiets skolpolitik. Lite av slentrian sÃ¥där. Delar av skolpolitiken som folkpartiet för fram är lite väl tröttsamt folkhemshistoriskt och 50-tal. Men… det finns ju ocksÃ¥ en hel del som vi skall vara glada över. Dels över det faktum att kunskaper Ã¥ter är i fokus. Det har varit allt för mÃ¥nga Ã¥r med “annat” som styrt skolan. Dels att det nu äntligen händer nÃ¥gonting inom skolans omrÃ¥de. Det har varit rejäl stiltje mÃ¥nga Ã¥r nu.
Det jag främst är positiv till är hur Björklund och fp har lyckats få tillstånd en skoldebatt som är livaktig och framåtskridande. Dessutom ser faktiskt nya skollagen ganska bra ut. Vad yttermera är är de flesta av oss inom gymnasieskolan positiva till gy-11.
Det jag främst är positiv till är att debatörer som Hans Åke Scherp och liknande har fått rejält mothugg.
3 augusti, 2009 - 10:48
Jag hÃ¥ller med “Rektor” här: Det blir lätt lite tröttsamt när man ständigt ifrÃ¥gasätter allt som sägs frÃ¥n Fp:s sida i skoldebatten.
Allra tjatigast blir det när man ständigt återkommer till den tämligen fantasilösa referensen till Björklunds tidigare karriär i försvaret.
Variationen sträcker sig mellan att kalla honom “Majoren” och att anklaga honom för att kräva “militärisk diciplin”*, eller som i ovanstÃ¥ende inlägg att pÃ¥stÃ¥ att han gör “militäriska utspel”.
Den här sajten är ett “bra” exempel pÃ¥ hur man slentrianmässigt “Bashar Björklund”, utan att ens anstränga sig att vara originell i sina formuleringar.
Förutom att det är i det närmaste omöjligt att utläsa vad ni konkret menar – och ännu svÃ¥rare att se vilka alternativ ni föresprÃ¥kar – sÃ¥ borde det definitivt ge poängavdrag för “upprepning”.
Nej, jag säger som “Rektorn” – äntligen lite krav(sic) pÃ¥ kunskap.
*) De som använder militär-referenserna oftast och mest nedsättande är naturligtvis de som saknar annan erfarenhet av försvaret än de de möjligen tillägnade sig genom “Flygsoldat Bom” och “91:an”. I själva verket ligger försvarets pedagogik i mÃ¥nga stycken m i l före grundskolans.
28 augusti, 2009 - 11:41
Jag har svÃ¥rt att förstÃ¥ hur nÃ¥gon som arbetar i skolans värld kan tycka att Björklunds och fp’s utspel leder skoldebatten framÃ¥t. Snarare bakÃ¥t!
Odning och reda, beslagtagna mobiler och kepsar av. Allt detta har vi haft befogenheter att klara av hela tiden, under alla Ã¥r. Det är inget nytt att vi lärare fÃ¥r “beslagta” en mobil. Det behövs ingen ny skollag för det.
I mina ögon är det att börja nysta i helt fel ände!
Vi måste fråga oss VARFÖR det är så att en skolminister ska behöva ödsla tid och energi på att försöka stifta lagar och regler för hur det ska bli ordning och reda i skolan. Vi måste fråga oss VARFÖR så pass många barn och unga idag väljer att trotsa i skolan i stället för (som det brukar vara) i hemmet. Vi måste fråga oss varför så många föräldrar idag abdikerar och inte orkar vara föräldrar, inte orkar sätta gränser, inte orkar/hinner/vill ta konflikterna med sina barn.
Vi mÃ¥ste vÃ¥ga ställa frÃ¥gan varför ingen ser barnen i tid. Förskola, skola, sociala myndigheter, alla “pratar” med varandra men inget händer. Huvuden stoppas djupt ner i sanden. “Äsch, han börjar snart i skolan…” “Vi har bara en termin kvar, sedan tar de över 4:an…” Eller i 6:an. Sedan tar polisen över. Och bollar tillbaka till soc.
Ordning och reda? Hur ska skolan kunna skapa ordning och reda i barn som mår såpass dåligt? Om Björklund visste vad han talade om skulle han se till att det satsades resurser där de bäst behövs. I början.
Stötta föräldrar som behöver. Mindre barngrupper i förskolan. Ökade resurser till skolan, elevvården och socialtjänsten.
Först när det är någorlunda ordning och reda inuti barnen kan vi se en utveckling.
Och när det gäller kunskap och synen pÃ¥ den sÃ¥ vet jag inte riktigt vad Björklund menar när han hela tiden pÃ¥pekar att det inte har fokuserats pÃ¥ kunskapi “flumskolan”. Kunskap är föränderligt. Kunskap är mycket. Kunskap är allt. När Björklund gick i skolan kanske man kunde lära sig allt man “behövde”, man kanske till och med kunde lära sig det utantill. Men till vilken nytta?
Kunskap idag finns överallt. Alla kan ta del av allas kunskap om man kan läsa och ta till sig information (och då även kunna sålla den). Vår största uppgift som pedagoger idag är att väcka lust att lära, att stimulera nyfikenhet, fantasi och kreativitet. För vad är väl kunskap om man inte vet vad man ska göra av den?
Mer om vad jag tycker om Björklund och hans icke-vetenskapliga uttalanden kan man läsa här: http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2008/11/svenska-sprket-genomsyrar-alla-mnen.html
30 augusti, 2009 - 11:32
Jag tycker normalt sett att debatt som slår åt alla håll är bra. Men när det helt onyanserat slås på någon (i detta fall Björklund) med argument som ej är korrekta så blir det ej så bra. Det i Annas inlägg som stämmer är att Björklund (med honom menar jag FP och Alliansen) vill få tillstånd en skola som baserar skolgång på trappsteg där steg ett bör föregås av steg två. Dvs du bör ha viss grundkuskap innan du bör analysera. Så, det är det man menar med fokus på kunskap.
Vidare fokuserar man pÃ¥ arbetsro. Framför allt beror det pÃ¥ att man frÃ¥n lärarhÃ¥ll har ropat pÃ¥ hjälp. Naturligtvis är detta inte basen i ny lagstiftning (dessutom var det S-regeringen som stiftade sÃ¥dana “ordningslagar”). Nu tar lagen i stället fokus pÃ¥ ex likvärdighet mellan skolor som är kommunala och friskolor. = BRA!
Anna vill att vi skall istället stötta föräldrar som behöver stöd. Mindre barngrupper i förskolan. Mer resurser till skolan OCH socialtjänsten (svårt att skriva någonting om deras resurser i skollagen tror jag). Detta går på INGET sett emot de förändringar som är på gång.
SÃ¥, i debatten kan vi väl debattera det som är sant och riktigt istället för det som “media” sätter som “label” pÃ¥ nÃ¥gon.
30 augusti, 2009 - 10:18
Hej Rektor!
Jag vet inte om du menade just mig när du skrev att det helt onyanserat, med ej korrekta argument, slås på Björklund i debatten och jag kan i ärlighetens namn inte ta åt mig av det. Men kanske kan du specifiera det?
Såklart tycker även jag att många delar i det nya skollagsförslaget är bra. Självklart tycker jag att det är bra att alla skolor ska ha samma styrdokument och att det ställs högre krav på att ex elevhälsovård, skolbibliotek och syo-kunsulenter ska finnas. Självklart är det bra att man ska kunna dra in tillstånd för de skolor som inte sköter sig etc etc. Om detta har jag inget att invända.
Jag har heller inget att invända mot att det klargörs i lagen vad lärare/rektorer får och inte får göra när det gäller disciplinära åtgärder. Inte heller att det står vad man bör göra.
Det jag invänder mig mot är sättet det framförs på.
Jag ska förklara med ett exempel. Om jag ser på mig själv som en ledare (oavsett om jag är lärare, mamma eller rektor för den delen) så kan jag välja mellan att vara en ledare som drar lasset, pekar med hela handen och talar om hur man ska göra. Eller så kan jag vara som fåraherden som går bakom, visar den rätta vägen och föser fram med en ganska lätt hand. Som ändå kan vara väldigt bestämd.
Jag är herden. Det är inte Björklund. Tror jag, måste jag väl tillägga.
Jag tror inte pÃ¥ att hot om disciplinära Ã¥tgärder fungerar för de elever som idag “stör” ordningen i skolan lika lite som jag tror att längre fängelsestraff hindrar vÃ¥ra grövsta brottslingar.
Jag hade funderat ut en hel drös med argument om hur jag ser pÃ¥ just den här debatten om Björklund och “ordning & reda” men just när jag skulle skriva ner det sÃ¥ klickade jag mig in till Flumpebloggen och där hade ju Janne beskrivit det ungefär sÃ¥ som jag hade tänkt. Läs gärna det inlägget: http://flumpedagog.wordpress.com/2009/08/30/ordning-reda/
En annan sak: Vad menar du med: “Björklund (med honom menar jag FP och Alliansen) vill fÃ¥ tillstÃ¥nd en skola som baserar skolgÃ¥ng pÃ¥ trappsteg där steg ett bör föregÃ¥s av steg tvÃ¥. Dvs du bör ha viss grundkuskap innan du bör analysera. SÃ¥, det är det man menar med fokus pÃ¥ kunskap.”?
Är detta nÃ¥got nytt? Hur är det ens möjligt att analysera utan kunskaper? Bygger inte all utveckling pÃ¥ att man utvecklas i “trappsteg?” I min skolvärld var det länge sedan man hoppade över tvÃ¥ kapitel i matteboken “för att man inte hann med”. Nog har väl den svenska skolan redan för väldigt länge sedan anammat Vygotskijs “närmaste utvecklingszons-lära”? Eller?