Dagens lärare – framtidsfientliga och ointresserade av IT?

Publicerad 8 december, 2009

 

Är dagens lärare framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Frågan kan lite tillspetsat ställas mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.

 

För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.

 

Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).

 

Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?

 

     Stefan Svedberg, pensionerad lärare, Halmstad

 

 

Dela detta med andra:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks

8 kommentarer till “Dagens lärare – framtidsfientliga och ointresserade av IT?”

  1. Agneta Eriksson

    Nej, jag tror inte vi lärare är ointresserade av IT, men tyvärr kostar det att hålla datorer i trim. Det krävs att allt är i topptrim om det ska fungera. Halva lektionen får inte gå åt till att leta försvunna möss, kolla lösa kablar, starta upp, logga in osv. Då ger man som lärare upp.

  2. Rektor

    Jag tror att många är oroliga och osäkra då IT inte har varit prioriterat inom fortbildningen på skolorna. Enligt Skolverket så kommer kraven att göra att skolorna måste tänka om och då gäller det att vi prioriterar upp IT. Då kommer också många lärare att äga frågan och vilja arbeta med IT.

  3. Janne

    Jag tror inte att många lärare är ointresserade av ny teknik eller IT. Däremot tror jag att organisationen kring teknikanvändandet brister. Tekniken måste också bli mer användarvänligt och tillförlitligt. Många gånger måste lärare köra dubbelkommando. En plan för IT-användningen och en annan om tekniken strular. Valet blir då mycket enkelt då man måste prioritera. Man tar det som man alltid vet fungerar, den analoga varianten.

  4. Maria Glawe

    Jag tror absolut att det finns ett intresse, men det handlar om att man från skolans håll måste satsa på IT-utveckling. Inte bara för att det ligger i tiden utan för att ungdomarna älskar det! Man måste då fortbilda lärare under arbetstid (inte förtroendetid) och sedan ha ett väl fungerande IT-rum på skolan. Om inte på heltid så kanske en deltidstjänst webansvarig/IT-ansvarig på skolan är inte fel. Då finns det större chans för utveckling.

  5. Janne

    Många skolor och kommuner har både heltids och deltidsanställda IT-ansvariga. Det fungerar ändå inte. Det är mycket strul och driftsstopp. Sedan tillkommer det ju att tekniken fordrar många gånger ett nytt sätt arbeta. Det räcker inte att bara placera ett antal datorer och interaktiva vita tavlor i ett klassrum. Dessutom måste ju synsättet att det ska vara roligt för eleverna förändras. IT-verktygen är främst verktyg och inte leksaker. Denna sammanblandning är vanlig idag.

  6. Robert Hulander

    Det heter förtroendearbetstid – visst kan man utbilda sig också under denna del av arbetstiden! Och bör göra det!

    Intressant med Jannes kommentar: det behöver inte vara roligt! Men vi har ju en luststyrd generation att hantera. Lust behöver inte bara betyda att det skall vara roligt. det kan också betyda att det skall vara spännande och utmanande, ibland provocerande, ibland lite farligt. Skall dom inte få det i skolan kommer vi aldrig att nå dom!

    Vidare kanske man skall fundera på hur mycket tid som eleverna måste bindas till klassrummet. Många elever har avancerade IT-anläggningar hemma. Vore det inte vettigt att man gav dessa elever chansen att jobba på toppen av sin förmåga hemma ensamma eller tillsammans med någon.

  7. Göran Tullberg

    Robert Hulander skriver om hur mycket tid som måste avsättas.

    Arbete med datorer är en typ av laborationer. Det behövs mer tid till förfogande (koncentrationsläsning) och väl genomtänkta uppgifter att lösa med dator. Det är inte lek utan krävande övningar.

    Själv har jag använt datorprogram som ersätter dyra och känsliga analysinstrument. Elever lär sig bättre (och billigare) att behärska instrument som ofta är dyra att anskaffa och som inte får förstöras.

    Även förarbeten till laborationer eller övningar görs via datorer. Mina elever satt ofta och arbetade vid datorer efter skolan för att förbereda kommande övningar. Datorn gör att allt går fortare.

    Framför allt när det gäller att finna faktsuppgifter är datorn helt överlägsen uppslagsböcker. Det går snabbt, uppgifter är färskare och det finns oändligt mycket mer fakta än i böcker.

    Att hitta i kemikalieförråd går snabbare med dator och det går lätt att hålla förråden intakta. Kemikaliernas egenskaper (renhet och annat) kan finnas i datorn

    Datorer används i småklasserna för att lära sig skriva och stava. För dem som har svårigheter är datorn långt effektivare än någon lärare.

    Om ni söker på datorer i språkundervisning, så finns det en uppsjö på verkligt intressanta och givande övningar.

    Det går att göra experiment i dator, som inte går att göra i verkligheten. T ex kan man tutta eld på en byggnad och se hur elden sprids, eller se hur en förgiftad sjö reagerar. Det går knappast att berätta, det måste ses. Mina elever upplevde dessa miljöskydds-avsnitt som långt värdefullare än torra redogörelser i ord.

    Datorer måste hållas i trim. Men det får göras till rutin och eleverna lär sig snart att kolla och få igång datorerna.

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.