Ämnesövergripande arbete kräver nya tankesätt

Publicerad 1 maj, 2009

 

  

Bild: stock.xchng

 

Det är oerhört populärt att arbeta ämnesövergripande idag. Inget fel med det, i och för sig, jag har själv jobbat i ett fantastiskt arbetslag och varit med att driva verksamheten åt projekt-hållet. Mycket för att jag är övertygad om att en helhetssyn ger mer än fragmenterade ämnesskärvor.

 

Samtidigt vet jag hur tungt det är att arbeta så. I alla fall inom skolans värld. Ingen annanstans förväntas en personalgrupp kunna samarbeta utan mer än en timmes gemensam planeringstid i veckan. Ingen annanstans förväntas en anställd snickra ihop ett fungerbart projekt utan några som helst resurser. Då talar jag inte om miljoner i projektbudget utan snarare om fungerande datorer i datasalarna, videoapparater, projektorer och samlingslokaler.

 

För på samma gång som vackra slogans om "ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt" ständigt kastas ut från rektorshåll, befinner vi pedagoger oss tillsammans med våra elever i en ytterst gammalmodig verksamhet med scheman och arbetsmiljö som inte relaterar till det vi förväntas utföra. 

 

Som svensklärare kan jag bittert räkna på ena handens fingrar hur många gånger jag tagit mina elever på teaterbesök, till exempel. Ofta handlar det faktiskt inte om pengar utan mera om den enorma dominoeffekt som blir. Jag orkar helt enkelt inte med den extra arbetsbördan med att ringa runt till sju olika ämneslärare för att trixa och fixa loss min klass från ordinarie undervisning. För att inte tala om vilka problem det blir att "ge tillbaka" timmarna de förlorat i matematik, kemi, idrott, historia och engelska. En hel terminsplanering kan få läggas om. Ibland orkar man, oftast inte.

 

Frågan jag ständigt ställer mig är helt enkelt om helhetssynen vi talar oss varma för, verkligen blir så kvalitativ när verkligheten ser ut som den gör?

 

Filippa Mannerheim

 

Dela detta med andra:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks

10 kommentarer till “Ämnesövergripande arbete kräver nya tankesätt”

  1. Rektor

    Filippa!
    Helhetssyn, programmål och sammarbete. Ord som låter som en dröm för en skolledare. Men, Filippa, jag blir lite tröttare när jag hör “utan mer än en timmes gemensam planeringstid i veckan.” Det är väl ingenting som begränsar er till att planera bara en timme i veckan? Jag antar att du tänker på arbetslagstimmen vilken jag inte tycker bör användas till planering av tema/projekt utan till genomgångar av hur måluppfyllelsen är, vem/vilka som bör kopplas ihop med elevvården och så vidare (och, visst, en del planering). Du har som lärare 1767 timmar som skall arbetas under ett arbetsår. Av dessa går ca 500 till lektioner och ungefär lika många till för-och efterarbete. Sedan tillkommer administration och fortbildning men lite, lite tid till att sitta ner med dina kollegor och komma överens om hur ni lägger upp ett arbete finns också. Kan jag tycka. Har jag fel?

  2. Filippa

    Hej Rektor! Tack för din kommentar. Nu vet jag inte hur det är på alla skolor men många, många är de kollegor som klagar på samma sak – obefintlig planerings- och bedömningstid. När du skriver “Det är väl ingenting som begränsar er till att planera bara en timme i veckan?” så blir jag faktiskt litet fundersam. SJÄLVKLART är det något som begränsar oss – nämligen den att vi, med våra olika scheman, måste trixa, fixa, anpassa och ändra för att få till stånd gemensam planeringstid. Stora delar av vår arbetstid går åt till att… Ja, till att planera när vi kan planera nästa gång. Snacka om resursslöseri!!!

    Och attityden från rektorshåll är ofta den att vi lärare knappast behöver någon planerings-eller bedömningstid, varken gemensam eller individuell. “Ni ska vara ute i klassrummet och handleda!” är parollen. Hur den handledningen blir rent kvalitativt det verkar man strunta fullständigt i.

    Som sagt, jag kan inte svara för andras situation men min egen erfarenhet är den att mina administrativa uppgifter utökats enormt, min tid i klassrummet likaså och tiden för att planera verksamheten är minimal. Med följden att man har att välja mellan att strunta i att projekten inte blir speciellt bra eller att man som jag tyvärr gjort i många år, får jobba långt mer än 100% för att få det hela att fungera. Synd. Men i min värld är det självklart att stora gemensamma projekt kräver mer planeringstid än om man kör eget race med eget ämne.

    Skrev en krönika om det här en gång i skolvärlden: http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=2431
    Och då rektor, ska du tänka att jag i praktiken är FÖR ämnesintegrering. OM verkligheten tillåter, vill säga… 🙂

  3. Rektor

    Många talar om administrativa uppgifter som ökar lavinartat. Samtidigt försöker vi skolledare att ta över dessa från lärare så att det minskar. Vad menar du när du säger administrativa uppgifter? Föra närvaro? Ja, det är rimligt. Svara och läsa mail? Ja, det är också rimligt. Men, mycket mer är det ju oftast inte. Specialpedagoger, rektorer, kuratorer, SYV med flera håller ju oftast i de elever som har problem vilket gör att läraren skonas (vilket också är helt rätt och riktigt naturligtvis annars kan vi klara oss utan dessa proffessioner). Så, är det bara schemat som ställer till problem? De går att lösa, jag lovar.

  4. Kettil

    REKTOR: Administrativa/obligatoriska uppgifter som tar fruktansvärt mycket tid (ofta mkt mer än för ca tjugo år sedan):

    – Individuella utvecklingsplaner

    – Kontinuerlig uppföljning av IUP

    – Utvecklingssamtal

    – Bedömning och analys av elevernas prestationer utifrån kriterier (vs poäng och sifferbetyg) något många lärare iofs skiter i utan kvantifierar istället för att de inte hinner.

    – Överklagan av betyg

    – Upprepade ggr motivera och diskutera varje elevs betyg utifrån kriterierna.

    – Noggrann dokumentation av alla elevprestationer, tex portfolio och bedömning prydligt nedskriven systematiskt

    – Göra extrauppgifter till de som ej når målen (dvs privatundervisa de man hade mage att underkänna)

    – Logistikfrågor som tidigare låg på adm. enheter: Fixa salar, lägga scheman för projekt, ringa fem lärare om man ska göra det minsta som bryter schemat.

    – Mejlkorrespondens har inneburit en ökad kontakt med elever, föräldrar (som nu vill ha mer tät och personlig uppdatering) och kollegor. Jättebra men det tar mer tid att svara på 20 föräldramejl i veckan än ett telefonsamtal i månaden.

    – Skriva veckobrev

    – Högre krav på och mindre hjälp med elevvård nu än förr

    EVK

    – Spontana eller inplanerade möten med elevhälsovården ( i de fall det finns en elevhälsovård – annars får man göra allt själv)

    – Antimobbinginsatser, allt från mer strukturerade till att ta ett rejält snack när något händer.

    – Rastvakt på vissa skolor.

    – Lunchvakt.

    – Produktion av egna läromedel eftersom man inte har råd att köpa

    – Kopiering av desamma

    – Försöka trolla fram cd-skivor och alternativa lösningar åt elever med dokumenterade lässvårigheter

    – Alla dessa möten…om sånt som inte berör undervisningen. APT, konferenser, diskussioner om ekonomi och budget, samarbete över laggränserna, skolans långsiktiga utveckling.

    – Gå och lyssna på välbetald guru som föreläser om något som man inte alltid ser nyttan med när man har fem lektioner att detaljplanera till morgondagen.

    – Marknadsföring av skolan t.ex. göra käcka foldrar

    – Inför öppet hus, öppet hus, efter öppet hus

    – Stå och frysa i en regnig skog på friluftsdagar

    Ja, nog har vi lärare att göra, rektorn, och föga har det med själva undervisningen och planeringen av densamma att göra. Jag har säkert glömt något. Komplettera gärna listan!

  5. Filippa

    Glöm inte det där med att administrera åkkort, anmäla till CSN, redovisa elevernas närvaro genom att programmera om den i staplar (ett rent helvete för kännedom), kopiera 32 stapelpappersdiagram åt varje elev (då kan du ge dig 17 på att 15 av dessa blir kajko), göra om 15 stapeldiagram, dela ut dem på nytt, tjafsa vidare med 13 elever som känner sig felaktigt frånvaroregistrerade…

    Och glöm inte det här med att samla in loggböcker varje vecka och tänka ut och skriva en individanpassad kommentar i slutet typ “Jättefint tänkt, Lena”, “Vad roligt du verkar haft det, Bertil!”

    Ordna med inlogg till elevernas datorer. Något av ett ständigt pågående arbete: -Frööööken, jag har glömt bort mitt lösenord!!!”

    Ursäkta att jag låter gnällig, men jag utbildade mig till pedagog! Tror jag det var, tralala.. 🙂

  6. Kettil

    Och rektor, jag förstår inte vad du menar när du säger att skolledare försöker ta över administrativa uppgifter från lärarna. På de skolor jag jobbat har det varit precis tvärtom – att adm. enheten och rektorsexpeditionen lägger över sina uppgifter på lärarna under parollen “Lös det inom laget!”.

    T.ex. åkkort brukade skötas om centralt på en skola jag jobbade, men det var för jobbigt tyckte man på kontoret så man spred ut dem till de olika lagen med resultatet att man måste ringa fyra andra lag om man skulle göra en resa med hela elevgruppen.

    Vad har rektorsexpeditionen tagit över för uppgifter från lärarna på din skola?

  7. Rektor

    Filippa, Kettil och alla andra som ibland känner att tiden ej räcker till.
    Mycket av det ni tar upp existerar som belastande uppgifter. Absolut! Men mycket är också uppgifter som ibland försekommer enbart extremt sällan eller aldrig. Ex rastvakt på en gymnasieskola. Ex IUP på en gymnasieskola. Istället kommer andra uppgifter till. Javisst men vi kan väl alla vara överens om att vi i skolan främst är till för två saker. 1) kunskapsförmedlare och 2) socialiserande. den ena har ett större fokus än den andra beroende var i skolan vi befinner oss (förskoleklass till komvux) men de finns och skall genomföras.
    Många av sakerna ni tar upp skall främst genomföras av andra än lärare. Ex skall EVK hållas av rektor. Inte birträdande rektor, inte kurator och absolut inte av lärare (pga förordningstexter). Däremot är det ju ibland rimligt att lärare deltager men då kostar normalt sätt det lika mycket som tiden EVK-hålls på. Inget mer.

    Alla ni som gör det som ovan listas av Kettil och Filippa. Jag beklagar för då jobbar ni på en fristående grundskola utan all service. Alla vi andra har det inte så. STÄLL KRAV på den skola du jobbar på. Kräv att det skall finnas personal för elevvård. Kräv att ni har ett fungerande schema med tillhörande möjlighet till effektiv bokning av salar. Kräv att ni har personella eller och digitala stödresurser (men klaga för allt i världen inte på att IT är svårt. Det är inte svårare än att du kan lärara dig!). Om ni alla tiger still när det är tydligt fel på er skola så får ni skylla er själva.

    Jag för min del anser att det är ett tufft jobb som mina lärare har. Därför försöker jag “städa bort” allt som inte är direkt nödvändigt. Att arbeta ämnesövergipande är nödvändigt så därför kräver jag det av min personal. Och, de gör fantastiska resultat.

    P.S. Kettil! På min skola så har rektorer, servicepersonal och andra befattningshavare (ex specialpedagoger) tagit över ex stora delar av uppföljandet efter utvecklingssamtal, frånvarouppföljningen, all marknadsföring (utom vissa insatser vid öppet hus), gemensamma prövningsrutiner som gör att Extrauppgifter är sällsynta, tar snabba beslut så att det ej råder tveksamheter om vad som gäller, ambulerar i skolan för tryggheten, distrubition av busskort, distrubition av datakonton, genomförandet av utvärderingar, kopiering med mera.

  8. Kettil

    Hej Rektor! Härmed söker jag jobb på din skola. Låter som ett pedagogiskt paradis! Seriöst, kul att det finns skolledare som tar det här på allvar. Under de förutsättningar du beskriver blir det ju mycket smidigare att t.ex. ämnesintegrera.

  9. Rektor

    Kettil! Du är välkommen 😉
    Men, helt ärligt är det viktiga i denna diskussion hur vi gör prioriteringar i skolan. Delar av våra jobb kan ibland kännas som tidstjuvar, onödigt, tråkigt och så vidare. Då är det väldigt viktigt att vi också är starka nog att prioritera rätt saker. Bara för att det tar tid att exempelvis samplanera och ämnesintegrera så är det inte självklart att vi därför skall rata de uppgifterna för att återgå till “same old stuff”. Vi kan alltid fila på vissa andra delar som kan kännas belastande. Våra arbetskamrater i arbetslagen kan ta över vissa saker, rektor går med på att du slipper vara med på idrottsdagen för att istället jobba med ditt projekt och så vidare.

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.