-Visst får du bestämma, lille vän. Fast inte om jag får bestämma

Publicerad 21 januari, 2009

 

– Men eleverna kan ju inte bestämma vilka författare du skall undervisa om och avgöra när ni ska ha prov och vilka prov ni ska ha! Det förstår du väl? Det är ju ditt jobb som lärare att bestämma sådant!

 

Hm. Det där svåra som kallas elevinflytande och som finns nedplitat i läroplaner och skollagar är hiskeligt lätt att bara sopa under mattan när det kommer till kritan. Gärna med argumentationen att eleverna "inte är kapabla".

 

En ny rapport från Rädda Barnen visar att vi vuxna inte är kapabla att följa lagarna om elevernas rätt till inflytande. Det säger ganska mycket. 

 

Endast en fjärdedel av landets rektorer och en tredjedel av våra politikerer anser att våra ungdomar skall ha inflytande över hur skolans pengar används. Nåja, att eleverna involveras i några mobbingplaner, är med och tycker om väggfärgen i klassrummen och borden i korridorerna är väl okej. Men när det kommer till de tunga frågorna drar vi vuxna öronen (läs makten) åt oss.  

 

Majoriteten av de vuxna tycker inte att att elever ska vara med och bestämma om innehållet i undervisningen, hur undervisningen ska organiseras eller hur skolans pengar ska användas. Vad kallar man detta? Är pseudodemokrati rätt ord? Eller kanske dubbelmoral? Papperstigrar?

 

Under de senaste åren har jag vågat involvera mina elever i planeringen och kursupplägget i svenska och historia – de ämnen jag undervisar i. Eleverna får sätta sig in i kursmål, kriterier och frossa i olika läromedel för inspiration. Gruppvis får de diskutera ett upplägg så att alla bitar som skall täckas täcks. De får fundera över examinationsformer, spännande och kreativa uppgifter och konkreta presenationsdatum. Slutligen får varje grupp presentera sitt förslag för de andra i klassen och så sammanställer vi det hela till en enhetlig planering.

 

Det brukar bli mycket, mycket bra!

 

En bonuseffekt är för övrigt att de svårtolkade kriterierna (som jag tidigare endast brukade läsa upp på overhead och trycka upp i 30 olästa exemplar) nu blir levande dokument som läses, granskas, stöts och blöts och överförs till praktiken av eleverna själva. Kan det bli bättre?

 

Kanske skulle skolornas pengar gå till något litet vettigare än flashiga reklamslogans på tunnelbaneväggen om våra elever fick ett ord med i laget.

 

Vem vet?

 

Filippa Mannerheim

 

Läs Rädda Barnens rapport Vems röst väger mest?

Läs Ekots artikel Få rektorer vill öka elevinflytandet.

PJ Ander Linders omåttligt korkade bloggkommentar som vittnar om en stor portion okunskap i ämnet. Pinsamt.

 

 

 

Dela detta med andra:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks

6 kommentarer till “-Visst får du bestämma, lille vän. Fast inte om jag får bestämma”

  1. Svante

    För det första: Du är väl gymnasielärare? Skolledarna i enkäten jobbade på grundskolor. Alltså är det inte säkert att dina erfarenheter av vad som funkar bra är helt relevanta för att bedöma om deras svar är rimliga.

    För det andra: Du återger inte resultaten i studien helt korrekt. Du skriver att majoriteten av de vuxna inte tycker att att elever ska vara med och bestämma hur undervisningen ska organiseras. I själva verket tycker 88% av rektorerna och 59% av skolpolitikerna att eleverna skall få vara med och bestämma hur undervisningen ska läggas upp.

    Sedan skriver du att “vi vuxna inte är kapabla att följa lagarna om elevernas rätt till inflytande”. Ett sådant påstående borde du kunna backa upp med hänvisning till någon lagparagraf. I Rädda Barnens rapport läser jag (sidan 12):

    I skollagen beskrivs elevers rätt till inflytande i grundskolan på ett sätt som som liknar Barnkonventionens: ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter elevernas ålder och mognad”: Formuleringen känns igen från Lgr 80 och återkommer med mindre variationer i de avsnitt som gäller för andra skolformer (sameskolan, särskolan, specialskolan och gymnasieskolan). En viktig skillnad jämfört med både Lgr 80 och Barnkonventionen är dock att eleverna anvisas en avgränsad arena för inflytande – undervisningens utformning.

    På sid 12-13 står det också:

    Målstyrning är ett nyckelord för dagens skollagstiftning och styrdokument, vilket på området elevinflytande innebär att det finns få regleringar av hur inflytandet ska ske i praktiken och vilka forum som bäst lämpar sig för elevers inflytande.

    Alltså har 88% av skolledarna en uppfattning som stämmer överens med lagen. Eller ger Rädda Barnen en felaktig beskrivning av skollagen? Berätta i så fall gärna vad det verkligen står där!

    Jag tycker att i synnerhet skolledarnas inställning verkar stämma väl överens med vad lagen föreskriver och att den vittnar om en god insikt om vad elever i grundskolan är kapabla till och jag oroar mig faktiskt inte alls över resultatet av undersökningen.

  2. Filippa

    Hej Svante!

    Tack för din utförliga kommentar. Jag har såklart några synpunkter på det du skriver.

    “/…/majoriteten av de vuxna (vill) inte att elever ska få vara med och bestämma om innehållet i undervisningen, hur undervisningen ska organiseras eller hur skolans pengar ska användas.”

    Så tolkar Rädda Barnen statistiken i sitt pressmeddelande. Jag tycker de har fog för sin tolkning.

    Siffror låter alltid så exakt. Men dina 88% är inte alls några 88% vad jag kan se. Frågan som ställdes var: “Vad ska eleverna få VARA MED och bestämma om?”. 27% av skolledarna respektive 18% av skolpolitikerna höll med helt om att eleverna skulle ha inflytande över “hur undervisningen skall läggas upp”. Trots att frågan är så försiktigt formulerad – “få vara med och bestämma om” kan alltså bara en bråkdel av de vuxna ställa upp på detta helt och fullt. Du har klumpat ihop två svarsalternativ, varav det ena, den stora delen är: “håller med ganska mycket” vilket är ett tvetydigt svar i förhållande till de riktlinjer som skollagen beskriver.

    Vad värre är har du helt bortsett ifrån hur de vuxna svarade om elevernas inflytande över undervisningens innehåll.

    Där anser endast 8% av skolledarna och 4% av politikerna att de håller med helt. Inte en majoritet direkt.

    Svaren går hand i hand med min egen erfarenhet (både från grundskolan och gymnasieskolan skall tilläggas) av hur vi faktiskt tillämpar skollagens skrivelser om elevinflytande. Hum, hum vi tycker demokrati är fint men bara på pappret.

    Det vore jättespännande att höra vilken erfarenhet ni andra har och vad ni har för åsikter i frågan.

  3. Att planera lektioner « metabolism

    […] Läs här om hur eleverna kan involveras i planeringen och upplägget av undervisningen. […]

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.