Lärlingssystem utan KOMVUX blir ren klasspolitik

Publicerad 2 augusti, 2008

Det är bra att Alliansen vill skapa ett gymnasium där elever får arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Tanken att alla ska vara jätteduktiga i svenska och samhällskunskap är vacker men alla vet att det endast är på pappret Svenska A på samhällsprogrammen är detsamma som Svenska A på fordonsprogrammet. Det är utmärkt om ungdomar som inte klarat målen i svenska, matematik eller engelska, men som har andra talanger, får chansen att utveckla dessa. Att samla alla de som vantrivts i skolan på IV-programmet, att låta dem fortsätta syssla uteslutande med det de så länge misslyckats med var ingen god idé.

Det är således helt rimligt att inte alla gymnasieprogram ger högskolebehörighet.

Men när regeringen är på väg att stänga en dörr till högskolan är det viktigt att öppna andra. Människor förändras nämligen. Många blir rejält sugna på teoretisk kunskap först när de blivit tjugofem. I synnerhet gäller det säkert studiebegåvade elever som kommer från hem utan akademisk tradition. Och universiteten behöver fler studenter som har erfarenhet av yrkesverksamhet. Aldrig var diskussionen så torftig som när man satt på ett seminarium med tjugoåringar som kommit raka vägen från gymnasiet.

Därför är det nu viktigare än någonsin att blåsa liv i KOMVUX. När regeringen kombinerar sin gymnasiereform med minskade anslag till denna den andra chansens institution anar man ugglor i mossen. När regeringens utredare Mats Gerdau vill privatisera hela verksamheten blir man inte mindre orolig.

 

Misslyckanden i grundskolan och gymnasiet behöver inte bero på bristande förmåga eller ambition. I många fall har det sin grund i svåra familjeförhållanden. Det är därför hårt att staka ut de ungas livsbana så tidigt. Lärlingssystem med ett starkt KOMVUX är lysande. Lärlingssystem med ett försvagat eller obefintligt KOMVUX hämmar människor i deras kreativa strävanden och minskar möjligheten till social rörlighet. På så vis blir det sammantagna intrycket av en sådan utbildningsreform att det ytterst är ett klassintresse som försvaras.

 

Vi borde välkomna att människor växer och vill lära sig nya saker. Vi borde glädjas åt att människor med olika erfarenheter kommer in i den akademiska världen. Genomför gärna gymnasiereformen men se samtidigt till att bygga en god vuxenutbildning för alla dem som litet senare i livet får en stark vilja att vidareutbilda sig.

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.