-Ahmed! Känn efter litet här om inte Södra Latin har rätt ”atomosfär” för dig…

Publicerad 26 oktober, 2010

Fröken har fullt upp. Ingen tid för att blogga om ack så viktiga skolfrågor. Resor till nationella provgruppen i Uppsala,  upphandlingar, föreläsningsförberedelser, läroboksskrivande och inte att förglömma – elevrättningar snor all hennes tid.  Sena nätter blir det. Och Dagens Skola ekar tom… Tills…

För när jag läser artikeln om vad som krävs av våra ungdomar när de ska söka till gymnasieskolan gör det litet för ont. Sådär jätteont så att man bara måste skriva ett inlägg, hur förvirrat och snabbt det än blir.  Läsarna på DS får ursäkta….

Själv sitter jag och filar på ett helvetesanbud. Det tar tid. Sena nätter. Jag är en bra skribent. Kunnig. Erfaren. Gillar målgruppstänkt och innehåll. Men förstår inte alla hiskeligt formella punkter. Så jag ringer far i Dalarna. Han vet. Han kan. Han har varit rektor och ansvarig för Kunskapslyftet.

Vilken tur. Far hjälper. Far förklarar och guidar per telefon. Det tar mig många dagars slit. Men jag har ju alltid far…

I DN idag läser jag att det är många saker som krävs av våra 15-åringar idag. De fantastiska tipsen våra ungdomar får är att:

  • Prata med folk runt omkring. Kompisar, föräldrar, lärare eller andra vuxna som känner dig bra kan berätta vilken som är din starkaste sida och vilket program som kanske skulle kunna passa dig!!!
  •  ”Fråga, fråga, fråga!!! Och fråga en extra gång
  • Gå på öppet hus!!!
  • Ha med dig en vuxen som kan de rätta frågorna!!!
  • Kolla upp lägsta intagnings­poäng, betygssnitt och slutbetyg på de program du är intresserad av, vilket kan berätta något om nivån på utbildningen.
  • Se också till att få ett kort samtal med studievägledaren på den gymnasieskola du besöker och en elev som går där…

och glöm för guds skull inte att…

  • Besöka en pågående lektion. Andas in atmosfären, känn stämningen och om du helt enkelt får bra eller dåliga känslor av att befinna dig i skolan.

För det första är det oerhört ledsamt att allt detta skall krävas av en 15-åring! Ska inte ALLA skolor ha bra lärar, ”andas bra stämning” och få bra omdömen av tidigare elever?

En andra tanke jag får är : vilka ungdomar kommer att lyckas i valet av gymnasium? Givetvis de med engagerade föräldrar! Och vilka kommer ofelbart att misslyckas? Fy fan. Vilket (ursäkta) jävla medelklassperspektiv på artikeln i fråga.

Surt är det. Och inte rätt. Detta så oerhört  ”FRIA” gymnasieval….

Jag återgår till min upphandling och mitt anbudskrivande. Punkt 1.2.5.14.3 är svår. Fast… det gör ju faktiskt ingenting. Jag har ju far som hjälper mig. Han har formulerat tusen anbud och upphandlingsfrågor. Jag ringer honom. Han förklarar. Och frågar om maken är på till resan till Florens i vår…

Tänk vilken tur jag har!

Dela detta med andra:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks

10 kommentarer till “-Ahmed! Känn efter litet här om inte Södra Latin har rätt ”atomosfär” för dig…”

  1. Rektor

    Du prickar in någonting mycket viktigt i din text, Filippa! Har du egen kraft och motor som 15 åring eller har du turen att ha föräldrar som kan bistå med kraften kommer du att lyckas i ditt val av gymnasieskola i långt mycket högre utstäckning än vad dina kamrater kommer att göra.

    Vad gör vi på skolorna åt det? Väldigt lite skulle jag säga. Vi säljer och säljer. Vår skola är fantastisk. Vår personal är bäst. Våra lokaler är finast. Vår skolmat går att äta. Vår kultur är överlägsen. Vår…. (fyll i valfri verksamhet).

    Resultatet blir att INGEN skola sticker ut. Alla är bra (vilket vi ju vet inte är sant. Inte ens min egen skola är perfekt för alla måste jag tillstå).

    Jag har inte svaret på vad vi skall göra åt det hela men min förhoppning är ju att den nya lagstiftningen på skolområdet åtminstone jämnar ut ojämnheterna kring till exempel elevvård, bibliotek och så vidare (vilket jag och många med mig menar är garanten för en bra skola) så att det blir en bas för alla att stå på när vi talar kvaliet i skolan.

    Därefter får vi väl hoppas att den krämarmentalitet som härskar på skolan avtar och den pedagogiska lusten och branden i våra bröst är det som gör att elever väljer min och andra skolor.

    Men jag tror det är långt dit …

  2. frekar06

    Rektor,

    Det vore bra om den nya lagstiftningen kommer att jämna ut de ojämnheter som finns i elevvård, bibliotek och så vidare. Men jag är mycket skeptisk tyvärr. För det spelar ingen roll vilka reformer som regeringen bestämmer sig för att genomföra om inte det resurser. De resurserna har jag inte sett röken av än så länge.

    Dessutom behöver inte den svenska skolan en ny lagstiftning. Vi behöver en helt ny pedagogik. En pedagogik som innebär att gamla metoder fasas ut och därmed ger plats för nya metoder som är anpassade till det moderna och digitala samhället. Vi kan börja med att implementera den demokratiska värdegrund och det elev inflytande som där föreskrivs i praktiken.

    För man kan verkligen undra hur det är ställt med den demokratiska värdegrunden i skolan. Det visade sig till exempel nu i samband med riksdagsvalet/skolvalet att det finns ett flertal rektorer som anser att eleverna inte ska få rösta på vilket parti dom vill i skolvalet. Ett exempel är från Västervik där eleverna på en skola bara fick rösta på de etablerade partierna i riksdagen.

    http://hd.se/inrikes/2010/09/08/elever-forvirras-av-skolval/

    Man kan verkligen undra när rektorer fick rätten att begränsa vad elever få rösta på i allmänna skolval och sen när ett sådant begränsande blev förenligt med den demokratiska värdegrunden. Att Sverigedemokraterna fick över sextio procent i vissa skolors skolval kan inte tolkas på att annat sätt än att något gått fruktansvärt fel. Man kan inte bara se det som ett uttryck för missnöje mot de etablerade partierna bland unga.

    Om sextio procent på vissa skolor och nära tretton procent i riket i skolvalen ger SD sitt stöd så har vi misslyckats med att förmedla den demokratiska värdegrunden om alla människors lika värde, lika rättigheter och de grundläggande mänskliga rättigheter som alla medborgare i vårt land har.

    Sen måste skolan ta till sig den miljö som våra barn och unga idag växer upp med på Internet. Det förslag som nu röstats igenom är till och med en tillbakagång jämfört med tidigare när det gäller skolans intåg i det moderna och digitala kunskaps samhället.

    Den nya Läroplanen för Grundskolan innehåller en mening om ny teknik. Skollagen innehåller ingenting vad jag kan se. Och på gymnasieskolan tar man helt bort den grundläggande kursen om hur man använder ny teknik och arbetar i office, i form av Datorkunskap, som i princip varit obligatorisk på alla gymnasieprogram. Det är ett bedrövligt förslag regeringen lagt på bordet. Skollagen är så otydlig till och med att den enligt Lagrådet på flera punkter riskerar att strida mot Grundlagen (se länk nedan).

    Det förslag om lärarlegitimation och introduktionsår som regeringen lagt fram är ett hafsverk. Ja det är så illa att vissa behöriga lärare kommer med stor sannolikhet att få yrkesförbud av regeringen pga. dom helt omöjliga reglerna.

    Sjuka kan bli av med sin legitimation utan att ha uppträtt oprofessionellt pga sin sjukdom. Det blir upp till rektorer att retroaktivt godkänna en akademisk examen. Det framstår som godtyckligt och till och med olagligt. Högskoleverket anser att förslaget grovt åsidosätter den enskilde lärarens rättssäkerhet i sitt remissvar (se länk nedan). Många kursplaner är i alla fall på gymnasieskolan helt obegripliga och i många fall så är det kvantitet och inte kvalitet som ska mätas när betyg ska sättas. Var har respekten för den demokratiska värdegrunden, respekten för elevernas rättigheter och inflytande och respekten för grundläggande mänskliga rättigheter tagit vägen?

    Vi har idag inskränkt dessa grundläggande värden och rättigheter i skolan och övriga samhället att jag inte vet om det finns någon återvändo längre. För att ta ett exempel så betraktas inte elever som oskyldiga till motsatsen har bevisats på flera skolor. För att ta ett annat exempel får vi nu ta ifrån elever mobiltelefoner till exempel som de inte får tillbaka förrän efter lektion, eller kanske vid veckans slut. Om någon hade beslagtagit min mobiltelefon i samhället i övrigt på det sätt vi lärare får göra så hade det varit en brottslig gärning. Man undrar faktiskt var rimligheten ligger i att vi ska kunna beslagta privata ägodelar. //Frekar06

  3. frekar06

    ”Vi har idag inskränkt dessa grundläggande värden och rättigheter i skolan och övriga samhället att jag inte vet om det finns någon återvändo längre.

    Det ska stå: ”Vi har idag inskränkt dessa grundläggande värden och rättigheter i skolan och övriga samhället så långt att jag inte vet om det finns någon återvändo längre.”

    Blev nästan en hel krönika den förra kommentaren trots att jag egentligen tänkte mig en relativt kort kommentar. 🙂

  4. Rektor

    frekar!
    Du tar diskussionen från ett av skolans största problem; Krämarmentaliteten, och lyfter den vidare till demokrati och censur med mera. Jag har ingen annan uppfattning än att vi har både yttrandefrihet och demokratiska rättigheter i våra skolor. Ibland strider dessa rättigheter mot det uppdrag vi har kring värdegrunden och dår får vi skolledare ofta moralpanik. Detta rör sig oftast om när SD eller ND vill in på skolan och informera om sina åsikter. Jag kan villigt erkänna att jag inte är bekväm med det (även om jag måste tillåta SD numera). När vi har skolval är det mig, och naturligtvis en oerhört stor majoritet av skolledare ute i landet, främmande att neka en elev att rösta på ett parti som inte behagar mig. Däremot kan jag bli besviken på ett resultat i skolvalet likväl som jag kan bli det i riksdagsval eller kommunalval.

    Men… Åter till Filippas inlägg. Det är ett stort problem, även ett demokratiskt sådant, att elever utan rätt föräldrar eller bakgrund inte får ut de positiva aspekterna av friskolereformen idag. De med starka föräldrar är vinnare och de utan dessa föräldrar är förlorare. Detta kommer med tiden få en multiplikatoreffekt och synas i alla samhällsstrukturer.

    Hur åtgärda detta? Ingen aning! Men, jag tror dock fullt och fast på att lagstiftningen måste vara mycket mer tuff och tydlig. De skolor som ej erbjuder elevvård bör heller ej få erbjuda skola! De skolor som via inspektion visar sig ha brister måste lösa detta på riktigt och inte bara via en pudel till Skolinspektionen. Tuffare tag helt enkelt från den statliga myndigheten.

    Att vi sedan med fördel kan arbeta för förändrad pedagogik och så vidare ligger, tycker jag, utanför. Det är så många elever som är så olika så vi måste akta oss för att hitta EN lösning som skall passa alla.

  5. frekar06

    Frågan om huruvida vissa partier ska få komma in på skolan eller inte är som jag ser det klar ur juridisk synvinkel. Skollagen och läroplanen är underställd grundlagarna. Problemet är dessvärre inte bara att man stänger ute främlingsfientliga partier som SD och ND på skolor, utan att man också stänger ute bland annat Piratpartiet som kämpar för grundläggande mänskliga fri och rättigheter och personlig integritet. Hur det går ihop med skolans värdegrund är för mig helt obegripligt. Men det är en annan diskussion.

    Det fria skolvalet och friskolereformen är extremt viktiga som jag ser det. Det är detta som gett upphov till att fler pedagogiska idéer och tankar nu tillämpas runt om i olika skolor. Att eleverna måste informera sig om vilken skola de ska välja är som jag ser det inte ett stort problem. Snarare tvärtom. Om man inte själv tar sig tid att faktiskt informera sig tillräckligt för att kunna göra ett val så tar man inte det ansvaret man förväntas ta av samhället.

    Elevvård, bibliotek osv. ska naturligtvis vara obligatoriskt för alla skolor. Jag tycker dock man kan göra undantag för de skolor som har ett bibliotek på gångavstånd från skolan. Här i Helsingborg har vi till exempel flera skolor som ligger bara några hundra meter (ja i vissa fall ännu mindre) från vårt stora statsbibliotek.

    Jag har inte sagt att jag vill ha en pedagogik för alla elever. För jag är väldigt mycket för individualisering av undervisningen och har vid ett flertal fall tagit debatten på lärarutbildningen mot dom som försökt hävda att det är omöjligt att individualisera och att man minsann därmed inte behöver följa det som står i läroplanen om att individanpassa undervisningen. Den debatten tänker jag fortsätta ta ute i skolverksamheten så småningom.

  6. Anna

    Själv tänker jag – oj vilket framtidsyrke studie- och yrkesvägledare måste vara!
    Läs nya skollagen: ”Alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att elevers behov av vägledning och information inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.”
    Lev upp till det kära skolhuvudmän!

  7. Rektor

    Frekar!
    Jag tycker att det är en konstig ståndpunkt att tycka att en 15 årig elev fullt ut ta ansvar för sin framtid helt utan stöd från vuxenvärlden. Att det skulle vara eleverns ansvar tycker jag är lite otäckt på grund av att jag vet att många, många elever inte klarar av det. Inte många föräldrar heller tyvärr.

    Jag tycker också att din inställnint till skolbibliotek är konstig. Om du ligger nära ett stadsbibliotek skall du få slippa. Betyder det att du skall bekosta en bibliotikarie på stadsbibblan? För inte kan du väl tycka att en lärar kan sända iväg sina elever till stadsbibblan och förvänta sig få den service som krävs av en skolbibliotikarie. Knappast. Jag vet av egen erfarenhet hur viktig en skolbibliotikarie är för en skolas måluppfyllelse.

    Däremot håller jag med om den pedagogiska mångfaldens lov.

  8. frekar06

    Rektor.

    En elev som är 15 år ska naturligtvis inte ta ansvar för hela sin framtid utan stöd från vuxenvärlden. Det var inte det jag påstod heller. Men det måste väl ändå vara fullt rimligt att man som elev och som förälder sätter sig in i vad olika program innebär och innehåller.

    Om man tar sig den tiden så har man inga större problem med att välja program. En del skolor skriver till och med ut vilka jobb eller utbildningar som vilka program kan leda till i framtiden och många skolor erbjuder högkvalitativa öppet hus. Det framstår som att du är väldigt skeptisk till det fria skolvalet.

    Ska jag tolka din skeptiska kommentar till det fria skolvalet som att du vill avskaffa det fria skolvalet? Skolbibliotek är viktiga. Men de bör inte vara obligatoriska. Ja. Jag vill att vi med skattemedel ska satsa mer pengar på att bevara våra bibliotek i kommunerna. Det kommer alla till del. Dessutom vill jag ha ett större digitalt bibliotek där bland annat elever i E-bok format kan låna hem böcker och läsa på sin egen dator. Det är så jag skulle prioritera om jag fick bestämma.

  9. Rektor

    Frekar!

    Jovisst vill jag ha fritt skolval. Det tjänar eleverna på. Men det skall vara lika villkor. Det är det inte idag. På många grundskolor har men en ynklig eller obefintlig studie- och yrkesvägledning. Detta i kombination med att eleven kommer från en icke studievan miljö och kanske har föräldrar med sociala problem. Vem skall lösa ansvarsfrågan då?

    Att alla har ett skolbibliotek som pedagogisk grund är viktigt. Du verkar tro att bibliotek=låna ut böcker (fysiska eller digitala). Så fungerar det inte. En bibliotikarie är den bäst utblidade personen på en skola när det gäller informationssökning och källkritik. Det är ganska förmätet av en lärare att då inte använda sig av denna kompetens. I klassrummet! Jag kan hålla med om att den vanliga bokutlåningsfunktionen inte är nödvändig när du har ett stadsbibliotek i närheten men det som du behöver är den pedagogiska och kulturbärande funktionen. OK? (jag tror nämligen att du och jag är överens här men att diskutera/argumentera är roligt och slipar argumenten).

  10. frekar06

    Jovisst!

    Vi är relativt överens. Och visst är det roligt att diskutera och slipa argumenten. Studie- och Yrkesvägledningen är obefintlig. Vissa skolor har dock problem med plats. Det måste man vara medveten om när man diskuterar det här med att ha ett skolbibliotek. Det är tillräckligt svårt att få tag på lokaler redan.

    Men de skolor som har problem med plats och lokaler kan ju i och för sig ha någon form av mindre variant där det finns en del böcker tillgängliga (jag menar det räcker ju med ett antal hyllor som blir uppsatta) och sedan ha en skolbibliotekarie anställd som går runt och deltar i undervisningen lite då och då. Man behöver ju faktiskt inte göra det så komplicerat för sig. //Frekar06

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.