Vad är rimligt att en lärare gör på sin arbetstid?

Publicerad 20 oktober, 2009

 Svaren kommer att bli de förväntade och vanliga. Undervisning (men inte för mycket), elevvård, mentorskap, möten, administration, fortbildning (men bara ämnesfortbildning) och så vidare… men inte heller det för mycket. För om det blir för mycket så får det inte rum inom arbetstiden.  

 

Arbetstiden för en lärare är 1767 timmar på ett år. Det blir 45,5 timmar i veckan om du arbetar i en kommunal skola. Detta brukar betyda att du har 35 timmar reglerad arbetstid och 10,5 timmar förtroendetid (denna förtroendetid är det tänkt att du i huvudsak skall för och efterarbeta dina lektioner men också viss annan verksamhet som kontakter med vårdnadshavare och så vidare). De 5,5 timmars övertid relaterat till en vanlig 40-timmarsvecka är det som sedan genererar den extra ledighet som jullov, sportlov och så vidare innebär. 

 

Arbetar du i en friskola är det inte ovanligt att du istället har 40 timmars arbetsvecka och semestertjänst (5 eller 6 veckors semester beroende på din ålder). Men du kan också följa de kommunala avtalen. 

 

Att jag vill få svar på frågan vad som är rimligt att en lärare gör på sin arbetstid beror på att det i Sverige idag inte råder likhet mellan de kommunala skolornas och friskolornas möjligheter att få god ekonomi i sin verksamhet. 

 

När friskolornas avtal låter lärarna undervisa väsentligt mycket mer än det som inte finns, USK (undervisningsskyldighet som när det begav sig var 504 timmar undervisning), medan vi i de kommunala skolorna fortfarande följer USK i stort, hur skall vi överleva ekonomiskt?  

 

När vi i den kommunala skolan försöker få lärare att ha mer möten med elever så stöter det på mycket motstånd från lärarfackligt håll. Jag har naturligtvis förståelse för det men någonting måste göras så som utvecklingen är idag. 

 

Antingen så regleras lärares arbetstid via ett nationellt, centralt avtal (detta kommer aldrig att ske) eller så måste lärarfacken förstå att om de vill ha kommunala skolor som arbetsgivare så måste de avstå från lite grand av de fördelar som kommer med att vara anställd kommunalt. 

 

I skolornas ekonomi är löner den absolut största posten av alla. Om vi tar bort lokalhyror så består personallöner av ca 80 % – 85 % av hela skolans budget. Vi kan i princip slopa läromedelsbudget, studiebesök, skollunch och så vidare. Vi kommer ändå ha svårt att klara oss gentemot friskolorna så länge som de får ut mer undervisning på en lärare.  

 

Jag vill här göra alla läsare uppmärksam på att det normala i en kommunal skola är att en lärare undervisar motsvarande 600 poäng (ca 500 timmar). På en friskola är det inte alls ovanligt att en lärare undervisar 800 poäng (ca 650 timmar).  

 

Kvalitet är, enligt mig, att lärare har tillräckligt mycket tid att planera, efterarbeta och kommunicera kring sin undervisning. Jag har en gång arbetat i friskolans värld som rektor och tyckte inte att det blev tillräckligt bra kvalitet på grund av att alla lärare var upptagna av att undervisa så all utveckling fick antingen vänta eller komma direkt från skolledningen.  

 

Men vad skall vi göra när upplevd kvalitet från skolledning och personal inte är tillräckligt starkt som försäljningsargument i konkurrens om elever? Elever fortsätter att välja friskolor även om lärarna där inte har tid till annat än undervisning. I Göteborg går mer än 50 % av gymnasieeleverna i en friskola. Utvecklingen är liknande i de flesta andra städer. 

 

Många friskolor har dock en väldigt fin kvalitet även de. Absolut! Men det är mycket konstigt att varje gång en tjänst öppnar sig på en kommunal skola så söker sig lärarna från friskolor nästan mangrant till dessa tjänster. Vid direkt fråga så svarar lärarna att de vill komma till en ”riktig” skola där det finns sådant som skall finnas på en ”riktig” skola. Till exempel elevvård, bibliotek, vaktmästeri och så vidare.  

 

Mitt förslag är följande: Om vi kan effektivisera den kommunala skolan så pass att det för en lärare går att få in lite mer undervisning/möten med elever. Vill vi det i så fall? Vill vi ta upp konkurrensen med friskolorna? Vill lärarna att den kommunala skolan skall bestå eller vill man via facken och avtalen sakta men säkert döda den hand som föder dem? 

 

Åter till min fråga, Vad är rimligt att en lärare gör på sin arbetstid? 

 

Kan ni som läser denna text komma med tips till en kommunal rektor. Vi har ännu ej förlorat matchen mot friskolorna men i och med flera av de förslag som kan bli aktuella via den nya skollagen så blir det mycket svårt rent ekonomiskt att klara av våra åtaganden utan att öka undervisningen för personalen.

 

Rektor

 

 

 

 

 

 

 

 

22 kommentarer till “Vad är rimligt att en lärare gör pÃ¥ sin arbetstid?”

  1. Anna

    Ja, kanske är det ett alternativ att vi hittar effektiviseringar inom övriga uppgifter och undervisar lite mer. I alla fall jag tycker att allt utöver mötet med eleven tär mer än själva undervisningen. Jag vill inte bistå till att den kommunala skolan konkureras ut.

  2. Kettil

    Ja, mitt förslag är helt enkelt att riksdag, regering och skolverk KRÄVER att de friskolor som bluffar sig genom tillvaron med laptops, inlämningsuppgifter, hemstudier, gymkort och annat kostnadseffektivt skit skärper sig. Jag säger som jag alltid sagt: Ingen lärare gör allt som är ålagt den och samtidigt håller en superkvalitet på lektionerna. Det stridet mot naturlagarna. Frågan är om 24 seven räcker. Om du vill att dina lärare som just nu i denna stund sent på kvälla antagligen sitter och ger avancerad feedback på elevarbeten och förbereder lektioner ska ha tid för mer tid till annat bör du vända dig till regeringen och inte till lärarna.

  3. Rektor

    Kettil!
    Nja, jag ser det nog som lärarorganisationernas uppgift att driva det lobbyarbete du förespråkar Kettil. I dagsläget är de inte särskilt framgångsrika då de bara för ett enfrontskrig (mot de kommunala skolorna). Jag ansvarar istället för att försöka få tillvaron på min skola att motsvara behoven som mina elever och min personal har (i den ordningen).

  4. Janne

    Kan tänka mig undervisa fler timmar om jag slipper följande:

    – Möten, exempelvis när kommande Ã¥rs budget föredras. – Värdelösa forbildningsdagar, exempelvis KOMET, Kattmodellen, Charlie. Kvacksalveri! – Mentorskap. Tänk att slippa detta pÃ¥tvÃ¥ngna extra curlingföräldraskap. – ElevvÃ¥rdkonferenser in absurdum. Efter fem-sex konferenser samma termin om/med samma elev utan ett tecken pÃ¥ förbättring.
    -Löjliga arbetsgrupper, exempelvis arbetsmiljögruppen. – Svara pÃ¥ hopplösa mejl, administrera skolfoton, klassresor… – StÃ¥ till svars inför elev, föräldrar och rektor för att jag satt “fel” betyg. “ Vi kan inte förstÃ¥ varför Kalle har IG”. Det är ditt fel! Du är en fett dÃ¥lig lärare!” Vare sig rektor, elev eller föräldrar kan/vill inse att betyget är en konsekvens att Kalle har varit frÃ¥nvarande mer än 50 % av lektionerna, inte lämnat in arbetsuppgifter eller varit aktivt frÃ¥nvarande vid den fysiska närvaron i klassrummet.

    Med andra ord: Låt lärare vara lärare och inget annat. Nu är vi något helt annat än som var ämnat från början!

  5. Filippa

    Janne! Fniss. Roligt skrivet faktiskt. Själv tycker jag att det är galet att tänka Ã¥t det hÃ¥ll Rektor tänker. För jag begriper faktiskt inte hur man kan lyckas med sitt uppdrag och följa läroplanen när man har 170 elever, Ã¥tta olika kurser eller mer, nästan ingen undervisningstid och bara inlämningsuppgifter att gÃ¥ pÃ¥ vid betygssättning. Fy fan vad arg jag blir pÃ¥ sÃ¥dana skitskolor och ännu argare pÃ¥ att de fÃ¥r förekomma. Vad ger vi eleverna dÃ¥? Kvalitet? Knappast. Det är som att uppgivet rycka pÃ¥ axlarna och sänka kvaliteten för att inte konkurreras, ut istället för att tillsammans kämpa för att ALLA skolor ska ha lika hög kvalitet. Och framför allt – slÃ¥ ett slag för vilka enorma kvaliteter den kommunala skolan faktiskt har. Jobba med att trumma in detta budskap, hitta konkreta och faktiska bitar, som skolbibliotek, skolbibliotekarier, skolmat, undervisningstid, behöriga lärare, för att beskriva skillnaden mellan skolornas kvalitet. DET tror jag pÃ¥.

  6. Rektor

    Filippa!

    I grund och botten håller jag med det du skriver. Jag VILL INTE höja undervisningsgraden för lärare. Jag känner att jag kanske måste för att inte helt förlora den ekonomiska konkurrensen gentemot friskolorna. Jag vet att kvaliteten på min skola vida överstiger den normala friskolans. Jag vet att de övriga kommunala skolornas kvalitet också gör det. Hur jag kan veta det? Tja, bland annat via statistik som visar att vi i den kommunala skolan har fler lärare per elev än friskolornas. Dessutom har vi elevvård på riktigt, inte 25 % ditten och datten. VI har också bibliotek, vaktmästare och så vidare. Normalt sett har vi allt detta på heltid och också gärna flera heltidstjänster inom de olika yrkena.
    Men… Det är ocksÃ¥ ett faktum att elever som väljer skolor inte bryr sig nämvärt om allt detta. De vill istället kunna gÃ¥ i samma skola som sina kompisar, gÃ¥ i en skola som ligger centralt och sÃ¥ vidare.
    Det i sin tur gör att incitamentet för en friskola att lägga ner pengarna pÃ¥ dessa “kringtjänster” minskar dramatiskt.
    Mitt förslag är således följande: 1. Lärare arbetar fackligt, politiskt och så vidare mot rovdriften i friskolorna (och lägger ner krypskyttet mot de kommunala skolorna), 2. Man går med på att ¨på allvar titta på vad man gör i skolan och med sin arbetstid. Det finns mycket som Janne beskriver i sitt inlägg som absolut måste kunna gå att rensa bort och istället se till att lärare har mer möten med eleverna, dvs inte nödvändigtvis mer undervisningsgrupper utan kanske mer timmar i en kurs eller extra stöd för sina elever.

    Är detta någonting som är upprörande? Jag tror inte det (dvs lärarna på min skola tycker inte det). Vi måste istället gemensamt arbeta för att ALLA skolor omfamnar samma minimikrav gällande kvalitet och seriositet.

  7. Rektor

    Det är tydligen fler än denna rektor som tänker på detta:
    http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=3316

  8. Pensionär

    Rektor

    Kommunpolitiker, rektorer och SKL är på krigsstigen med ett uppenbart misstroendevotum mot lärarna. Av SKL och politikerna kan man inte förvänta sig insikt och förståelse för vad det innebär att vara lärare. Det har de visat under 20 års tid som ansvariga för skolan. Däremot kan man begära det av rektorer! Är rektor inte en visionär och pedagogisk ledare kan han eller hon inte förvänta sig lärarnas förtroende. Då återstår tydligen att ta kontroll över varje steg läraren tar.
    Vi kan ju ta en titt på vår granne Finland, som ligger i topp vid internationella kunskapsmätningar. De finska lärarnas villkor är exakt de som rådde i Sverige för 40 år sen. För en ämneslärare i teoretiska ämnen gäller:
    1. 18 lektioner om 45 min. per vecka, d.v.s. 13,5h/vecka.
    2. Inget krav på att för –och efterarbete ska göras i skolan.
    3. Mycket av det administrativa och sociala arbetet utförs av annan personal.

    Ser man på resultatet kan man säga att det verkar löna sig att satsa på kvalitet i lärarnas villkor för undervisning.
    En annan förklaring till Finlands lyckade resultat i skolan är att man även behållit en lärarutbildning med ämnesteoretisk utbildning på hög akademisk nivå.
    I kontrast till lärarnas villkor i Finland står den svenska modellen med ämnesteori på gymnasienivå(med säkerhet i ma) vid lärarutbildningen, fjättring till händer och fötter beträffande arbetstider, administrativa och sociala uppgifter upp över öronen ……. Hur kan du tro att dessa lärare kan undervisa mer?
    Vill du konkurrera med friskolorna(som vi helst skulle slippa) så ta ditt ansvar som pedagogisk ledare och konkurrera med bra villkor för lärarna. Det är enligt min mening det bästa du kan göra för eleverna. Varje försämring av lärarnas villkor är ytterligare en spik i likkistan för den svenska kunskapsskolan. Varför tror du att man inte fyller platserna till lärarutbildningarna i Sverige medan i Finland bara 10% blir antagna? Du påstår väl att du har dina ekonomiska ramar, men det handlar inte om ekonomi utan om det kompakta misstroende som riktas mot lärarna när man ifrågasätter om de undervisar tillräckligt.

    Pensionär

  9. Rektor

    Pensionär!
    Du glömde att nämna hur det ser ut i Finland med finansieringen av skolorna. Finns skolpeng där? Finns konkurrensen med friskolorna där? Är allt annat lika? Nja, så är det ju inte. Det går inte att jämföra äpplen med päron om än att de är besläktade.

    Kvarstår att fortfarande har jag inte sett någon organiserad lärare som har förståelse för den faktiska verklighet vi lever under (konkurrens och ekonomi). Därmed går den kommunala skolan sakta, sakta mot sin egen död vilket i sin tur medför att läraryrket får radikalt förändrade villkor (om vi generaliserar lite och säger att alla friskolor har ett fundamentalt annorlunda avtal än de kommunala skolorna).

    Tydligt exempel på detta är Göteborg där friskolorna har mer än 50 % av utbildningsmarknaden. Manöverutrymmet för de kommunala är slut. Ett annat exempel är Jönköping där vuxenutbildningen nästan helt är inom privat regi då de kommunala är utkonkurrerade.

    SÃ¥, hur vill vi ha det i framtiden?

    Och, du, Pensionär. På vilket sätt skulle lärarnas villkor (gynnsamma sådana) göra att elever väljer min skola? När jag talar med elever så är de mer fokuserade på sin skolgång inklusive möjligheter till stöd och liknande. När jag arbetade på friskola (där jag slutade för att jag tyckte verksamheten hade för låg kvalitet, mycket pga att lärarna undervisade ca 30 % mer än i de kommunala skolorna) brydde sig inte heller de eleverna om att lärarna hade dåliga villkor.

  10. Torbjörn Bergman (M) Skövde

    Fascinerande att den så viktiga skoldebatten sker ur lärarperspektiv.

    Som om vi skulle tala kollektivtrafik enkom utifrÃ¥n vad som är bäst för busschaufförerna. ….

    Skolan är till för eleverna. Då borde man se till vad som är bäst för dom. (Där har rektorn här ovan en god poäng)

    I studien Timms advanced 2008 syns tydligt hur Sveriges elever rasar i kunskap inom matte & fysik. Därför att Sveriges elever har mindre undervisningstid än de andra. Och, vilket även forskningen (ex Rossmiller, -86) visat så drabbas de sämst begåvade eleverna hårdast av den lägre undervisningstiden. De rasar mest.

    Än lärarna då? I OECD:s rapport education at a glance 2009 finns inte ens aktuell statistik att få (ingen har ju greppet längre), men i de data som finns lägger svenska lärare 76% av OECD snittet i kontakt tid (dvs undervisning i klassrum). Samtidigt som våra elever i åldern 12-14 får minst kontakt tid av alla länder i OECD. >>Minst av alla.<<

    Och så talar en del lärare som om något mer kontakt-tid skulle vara skadligt för kvaliteten. ..sanslöst.. Har alla andra länder prioriterat så fel. Om isåfall varför rasar vårt kunskapsresultat jämfört med dom?

    Det är av avgörande betydelse att frigöra tid så att lärarna kan vara mer med barnen. Det är ohållbart att, som nu, våra barn har mycket långa arbetsdagar, (som leks bort). Våra lärare har mycket lång arbetstid (som administreras och 'gruppas' bort). Samtidigt som våra lärare och elever träffar varandra minst i hela OECD.

    Var och en förstår att det är mycket dåligt resurshushållande. Det är en skola där endast de starka eleverna klarar sig. En skola som skapar social utslagning.

    Dessutom – och detta behöver lärarfacken fundera över – Det ligger mer i lärarkÃ¥rens intresse att höja kunskapsresultaten, än att minimera "tid pÃ¥ scen" och fylla veckan med pseudo-uppgifter. En skola som levererar resultat av internationell toppklass värdesätts av samhället och dess företrädare ges lön därefter.

    Som nu är hojtas det efter högre löner, men man säger inte mycket om hur man har tänkt sig att få upp kunskapsnivån och göra sig förtjänt av högre lön.

    I alla andra branscher, kan jag berätta, så levererar man resultat först och får betalt sedan.

  11. Peter

    Jag fullkomligt ryser när jag läser Torbjörn Bergmans inlägg. Det här visar pÃ¥ vilken okunnighet som rÃ¥der vad gäller lärarnas arbete. ”Fascinerande att den sÃ¥ viktiga skoldebatten sker ur lärarperspektiv.” Naturligtvis mÃ¥ste det vara sÃ¥. Utan lärare blir det ingen undervisning. Det krävs inget geni för att räkna ut det. Har vi en utarbetad och sönderstressad lärarkÃ¥r blir undervisningen självklart lidande. LärarkÃ¥ren vill höja kunskapsnivÃ¥n och -resultaten, men detta gÃ¥r givetvis inte om man ska undervisa mera. DÃ¥ blir det tvärtom. Vill man till varje pris utöka arbetstid och inlÃ¥sning av lärarkÃ¥ren kommer resultaten och kunskapsnivÃ¥n att sjunka pga. lärarna inte kommer att hinna med förberedelser och efterarbete. Om sedan nÃ¥gon intelligent människa kommer att söka lärarutbildning Ã¥terstÃ¥r ocksÃ¥ att se. Blir det sÃ¥ försämrade villkor som t. ex. Torbjörn Bergman efterlyser undrar jag om nÃ¥gon kommer att söka lärarbanan i framtiden.

  12. filippa

    Inte jag i alla fall, Peter, det är dÃ¥ ett som är säkert! DÃ¥ flyr jag skolskutan för gott!/ Hinner tyvärr inte skriva mer än sÃ¥ för tillfället för jag har 30 elevrapporter som jag dyrt och heligt lovat att bedöma tills i morgon och klockan är nu 20.25 sÃ¥ jag gissar att jag är klar ca… ja, nÃ¥gon gÃ¥ng i arla morgonstund om jag jobbar pÃ¥ bra.

    Sade jag förresten att jag anser att vi lärare redan jobbar mer än heltid som det är..? 😉

  13. Janne

    Torbjörn Bergman!

    In med råvaran i maskinen, dra i spaken och ut pluppar en nybakad student ut. Är du så du ser på läraryrket; att vi producerar varor som är klara för leverens till verkliga livet? I så fall ligger det stora problemet i råvaruledet. Vi i kunskapsfabrikens styrelse måste byta råvaruleverantör, inköpare och chefer för den uppkomna situationen. Vi styrelsen föreslår en massiv satsning på effektivisering, automatisering och nya kunskapsfabriker i utlandet. Du sköna nya Värld!

  14. Anna

    Torbjörn Bergman! Kommentar från en förälder och icke lärare: Kan det vara så att de länder där eleverna har mer lärarledd undervisning eller som du kallar det kontaktid också har fler lärare anställda per elev? Eller säger rapporten inget om det? Dvs. fler undervisningstimmar för Eleverna måste per se inte betyda fler undervisningstimmar för lärarna om man helt enkelt anställer fler lärare! Jag vill nämligen gärna ha BÅDE hög lärarnärvaro och hög kvalité. Och för högkvalité behövs förberedelser och efterarbete och tid för det.

  15. Torbjörn Bergman (M) Skövde

    @ Peter.

    Jag delar inte din uppfattning om att skolan ska diskuteras ur lärarperspektiv.

    Man ska se till vad som är bäst för barnen.

    Vad gäller lärares arbetsförhÃ¥llanden, sÃ¥ tror jag att det vore bättre – för barnen (!) – om man införde en bättre Ã¥terkoppling av resultatet till lärare, sÃ¥ de fÃ¥r se hur väl de hjälper sina hög- lÃ¥g- och medelpresterande elever.

    I industrin kallas sådan återkoppling för kvalitetsstyrning, motsvarighet saknas i svensk skola idag.

    Svensk skola sysslar med kvalitetskontroll, som industrin på 40-talet.

    Skolans – i särklass – viktigaste instrument är läraren.

    Jannes ironiska liknelse industri-skola är trots allt intressant att göra.

    Vad industrin gjorde för en mansålder sedan, var att börja återkoppla det som kom ut ur processen till de faktorer som påverkade processen. Man började att kontinuerligt styra för ökad kvalitet.

    Det kallas i skolans värld för ”teacher value added”, finns i USA.

    ”We want to develop innovative new ways to reward teachers who are doing a great job” Barack Obama . com

    Man använder multivariata multinivåmodeller för att särskilja effekter på elevens kunskapsutveckling och presenterar dem på ett användbart vis.

    Kunskapsresultat blir då inte främst grund att stämpla eleven ( i liknelsen produkten) i godkänd och icke godkänd. Kunskapsreultatet för elever tjänar istället syftet att värdera enskilda lärares och skolors effekt på elevers kunskapsutveckling.

    Lärare och skolledare kan dÃ¥ se hur väl man hjälper elever och anpassa sitt arbetssät för att fördela sin hjälp sÃ¥ väl som möjligt och finna och lära av de goda exempel som finns i skolan. man fÃ¥r bättre koll och kan styra verksamheten pÃ¥ ett bättre sätt. När man pÃ¥ detta vis ser läraren som instrument för att nÃ¥ syftet med skolan, vilket är att ge barnen – barnen (!) – en sÃ¥ god kunskapsutveckling som möjligt.

    Sedan säger Peter att det inte går att höja kunskapsresultat och kvalitet om man undervisar mera.

    Det är rent nonsens.

    För det första vad är kvalitet?

    Lärarens upplevda arbetstillfredsställelse? (NEJ fel fokus)
    Lärarens (och skolans) effekt på elevens kunskapsutveckling (JA)

    Läraren är ett medel, eleven är målet. Tänker man tvärtom är man sååååååååååå fel ute.

    Tänk dig sedan extremfallen att läraren inte undervisar alls, eller hela sin tid.

    Hur blir elevens kunskapsutveckling då? (lidande i båda fall)

    Helt uppenbart finns ett optimum, olika för olika lärare i olika stadier i karriären. Sverige som land är i ena kanten av fördelningen av länder. Vi har lägst kontakttid. Helt klart är vi under optimum i denna parameter – när man ser till barnen (!). När man ser till den svenska skolans bristande effekt pÃ¥ elevers kunskapsutveckling.

    Peter rundar av med försämrade villkor.

    Vad menar du?

    Tycker du det är roligare att fylla i poänglösa rapporter ingen läser än vad det är att vara tillsammans med barn och lära dem saker?

    Vill du inte ha en noga och väl underbyggd återkoppling på det arbete du utför som är detaljerat nog för att tjäna som underlag i ditt personliga förbättringsarbete och utveckling?

    Vill du inte ha bättre lön när du gör ett bättre jobb?

    Vil du inte någon gång i karriären se svart på vitt att du har blivit bättre på att lyfta samtliga kategorier av elever i deras kunskapsutveckling, få se din chef säga det till dig?

    Utbränd och stressad? Tacka f-n fö det det blir vem som helst utan ledning och uppskattning. Det är viktigt att bli sedd för sitt arbete.

    Moderatledda Skövde kommun där jag är förtroendevald höjer lärarlönerna med 1200 över tre år utöver periodens löneutveckling.

    Är att bli sedd, ledd och given bättre lön för att man organiserar arbetet effektivare = Försämrade villkor?

    Isåfall är det detsamma som att svenska industriarbetare hade det bättre på 40-talet. Då deras ledningssystem var i nivå med dagens svenska skola. Är det så?

    @ Anna.

    Som du poängterar kan ökad kontakttid uppnås på olika sätt:

    *Fler lärare
    *Större klasser
    *Ökad andel undervisningstid av total arbetstid
    *Ökad arbetstid
    *Ökad elevnärvaro
    (*Ökad samverkan med frivilligsektorn ex. pensionerade lärare på fritids)

    Jag har inte kunskapen om vilken/vilka av dessa faktorer som främst resulterar i att andra länder har högre kontakttid, säkert en kombination och det ser nog olika ut i olika länder. England har tex större klasser. Studera education at a glance på OECD:s hemsida.

    Vad jag tror är att förändrade rutiner kan frigöra lärartid för kontakt med elever. Mycket av det jobb lärare gör som tex att rätta prov borde kunna göras av datorer (körkortsprovets teoridel stansas ju direkt in i datorn, sedan länge), annat som att förbereda undervisning och undervisingsmaterial borde göras mer centraliserat, för flera samtidigt, listan kan säkert göras längre på hur man effektivast organiserar arbetet. Jag menar att det är upp till skolans personal och ledning, det ska inte politiker bestämma.

    Jag är således inte ute efter att lärare ska jobba mer totalt sett, utan att de ska jobba smartare. För detta vill jag ge dem moderna verktyg i sitt förbättringsarbete.

    Vad du säger om hög lärarnärvaro och hög kvalitet, kan jag instämma i.

    Hög lärarnärvaro ger hög kvalitet.

  16. Göran Tullberg

    Det finns en anledning till friskolornas stora och snabbt ökande elevantal.

    Lärare, elever och föräldrar har större inflytande.

    Utveckling och anpassningar sker snabbare och lättare

    Påståenden om att friskolor är sämre än kommunala saknar täckning.

    Trivseln är bättre i friskolor

    ByrÃ¥kratin är mindre. De vinster som friskolor gör beror pÃ¥ att de enorma kostnader för byrÃ¥krati som kommunala har är mindre. Vinsterna härör frÃ¥n minskade utgifter för en byrÃ¥krati som berövar lärare och elever inflytande – enligt bl a Lärarförbundet.

    Om kommunala skolor fungerade bättre, så skulle de inte riskera att raderas ut av friskolor!

  17. Göran Tullberg

    Lärarens uppgift är att sköta alla de uppgifter som förknippas med utbildningen. Han samarbeter med kollegor, elever och föräldrar att:

    Organisera, leda, utvärdera, intressera, individualisera och skapa trivsel och samarbete. För att han/hon skall lyckas, så fordras god utbildning, erfarenhet, intresse och fallenhet för yrket.

    Dessutom fordras en bättre organiserad skola med klarare mål, bättre utvärdering, koncentrationsläsning, ökat samarbete med kollegor i samma ämne, mindre undervisningsenheter, pedagogisk styrning av verkligt kunniga och uinspirerade lärare.

    Samt självklart nedmontering av den kostsamma och hindrande byråkrati som förlamar och dränerar skolan.

    Kraven på lärare är höga och med de arbetsförhållanden och de löner lärarna har, så sitter lärare i strykklass.

  18. Johansson

    Jag arbetar 75 % pÃ¥ en friskola och har enligt mig en omöjlig uppgift. Under min vecka sÃ¥ har jag mellan 3 – 3,5 timmar för planering, rättning och andra administrativa uppgifter. Känner stor stress och frustration över att inte räcka till och mina möjligheter till att arbeta över är begränsade dÃ¥ jag är smÃ¥barnsförälder.

    Jag tror att en lösning på detta problem måste komma från politiskt håll, att på något sätt sätta upp olika parametrar som en skola måste följa. Helt enkelt för att få tillbaka kvaliteten i alla skolor. En parameter skulle kunna vara lärartäthet, tid för planering och rättning, antal elever i en klass med mera. Jag tror att om dessa parametrar fanns och att varje skola var skyldig att följa dem, i kombination med en tuffare skolinspektion så skulle skolan se helt annorlunda ut. Dessutom skulle alla skolor få samma förutsättningar och konkurrera på samma villkor.

    Idag kan jag uppleva att en del friskolor låter lärarna slita ut sig och tvingar dem att jobba över för att klara den dagliga verksamheten för att vinsten i företaget ska bli så stor som möjligt och enligt mig känns det inte som en god arbetsmiljö.

    Jag tror att vi i Sverige måste våga börja att ställa krav, och gärna tuffa krav på alla företag som drivs av skattemedel. Idag upplever jag att det fria företagandet går före kvalitén i skolan.

    Bara några tankar från en mycket trött och sliten lärare som inte på något klarar av att sköta sitt arbete med de förutsättningar som råder idag.

  19. Uffe

    Jag har lagt märke till att man allt som oftast har använt de smÃ¥ oskyldiga barnen/eleverna som ett slagträ i argumenten mot lärarna. Jag upplever det som aningen cyniskt. Det är som om man inte litar pÃ¥ att lärarna vill barnens bästa. En glad lärare är en bra lärare. Eller rättare, en lärare som är pressad, berövad sin framtidstro och kontrollerad i stort och smÃ¥tt – hur skall han kunna vara motiverad och entusiasmerande i sin undervisning? Skolpolitiker och rektorer mÃ¥ste lära sig tänka längre än näsan räcker och sluta använda barnen som ett vinst- och effektiviseringsargument.

  20. Oh, Lord | TÄNK !

    […] krönikan här: http://www.dagensskola.se/kronikor/vad-aer-rimligt-att-en-laerare-goer-pa-sin-arbetstid Share this:TwitterMerGoogle +1Facebook Det här inlägget postades i Uncategorized av Ã…sa. […]

  21. Mumlan

    Varför skulle lärare vara rädda för att bita den hand som föder dem? Varför tror man att vi är så rädda för att förlora de smulor vi får? Vilket maktspråk! Jag och många av mina kollegor hoppar helt enkelt av för det är för dåligt betalt, för mycket gratis tid på jobbet, för många uppgifter som inte är lärarjobb, för otydlig och inkonsekvent ledarskap, för mycket okunnighet om lärares verkliga villkor. Vi vill inte ha det såhär. Sök människor som ställer upp på dåliga avtal och som inte har självrespekt eller integritet och självskattning, samt inte har några som helst krav på kompetens hos den som ska leda oss och utveckla oss. Mumlan

  22. Tommy Hjertezén

    Håller fullständigt med Uffe i hans inlägg, Göran Tullberg har en stor poäng i sina inlägg, Pensionärs inlägg uppvisar stor insikt, Janne och Kettil påtalar mycket rätt och riktigt lärares arbetssituation.

    Även om Torbjörn Bergman orerar så fina stavelser i sina meningar, så har han tyvärr inte riktigt förstått och dessutom kommer han med en massa uttalanden utan någon verklighetsförankring, som att lärare behöver jobba smartare, men det finns ändå en liten poäng med att jämföra med näringslivet, dock ej då med alla dessa kvantitativa kvalitetsstyrningar utan med det sätt som maskinerna underhålls på.

    Det finns bra mycket bättre rutiner kring hur man tar hand om maskiner än vad det finns om hur man tar hand om människor idag.

    Den reaktiva inställningen som i stort sett alla huvudmän, inklusive deras representanter rektorer har pÃ¥ bÃ¥de elever som personal ger inget annat än fatala misslyckande med insatser efter det redan har gÃ¥tt snett, med Ã¥tgärdsprogram, resursinsatser, stödtider m.m. skapar enbart ett dokument till skolverket/inspektionen som ett avbockat moment ”check – gjort”. Det ger föga nÃ¥got utvecklande eller positivt till vare sig elevers kunskapsutveckling eller lärares arbetssituation.
    Ett framåtsyftande proaktivt förhållningssätt som ger lärare förutsättning till att ge eleverna möjligheter till förbättrade kunskapsutveckling är inte svårare än det är att göra det samma vad gäller maskiner.

    Rektors skamligt dåliga för befattningen valda argument påvisar just att även Rektor inte riktigt förstått sin roll.
    Naturligtvis skall vi alla inom skolan göra det vi gör med barnens bästa i åtanke, inget tvivel om den saken men det SKALL även tagas i åtanke att Rektor har det yttersta ansvaret i verksamheten vad gäller arbetsmiljön och påtalar lärarna men i synnerhet skyddsombudet som representerar alla anställda, att det finns risk att arbetstagarna kan råka ut för ohälsa eller i värsta fall skada, så SKALL Rektor som arbetsgivarens representant bemöta det med den respekt det kräver.
    Allt för ofta får man höra att denna representant för arbetsgivaren benämnd rektor ej tagit åt sig detta, till och med vissa som mer eller mindre nonchalerat och motargumenterat med att det finns tyvärr inget utrymme i ekonomin för något annat än vad vi kan göra idag, vilket i sig egentligen är ett grovt tjänstefel.
    För det första får det ALDRIG vara ett ekonomiskt argument, för det andra så SKALL rektor vid dylik situation direkt till sin chef påtala att arbetsmiljöansvaret återges för det inte kan hållas genom att driva verksamheten med befintliga resurser.
    Skollagen går nämligen precis liksom läroplanen över kommunallagen eftersom Skollag och Läroplan som allmän lag har ett statligt verk bakom sig, samt gäller för tredje man. Kommunallagen har inget statligt verk bakom sig och är enbart en allmän lag som i en rättstvist ALLTID bedöms vara mindre stark än de andra två nämnda.

    Arbetsgivaren har enligt arbetsrätten sin klara rättighet att leda och fördela arbetet för sin verksamhet inom lärarens arbetstid. Lärarens arbetstid är enligt avtal 1767tim/läsår
    Semesteranställd lärare skall 1767tim stå till arbetsgivarens förfogande.
    Ferieanställd lärare skall stå 1360tim till arbetsgivarens förfogande, övrig tid på 407tim är förtroendetid som läraren själv förfogar över att göra när, var och hur det själv behagar läraren. Reglerat i arbetstidslagens §2, tid som arbetstagaren själv förfogar över.
    Arbetsgivaren får INTE vare sig förlägga eller ens uttala vilka arbetsuppgifter som skall utföras på denna tid eftersom läraren INTE står till arbetsgivarens förfogande.
    Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret men läraren har ansvaret för att inte jobba för mycket på förtroendetiden.

    Se vidare denna länk.
    https://onedrive.live.com/?id=754F05C9284526E8!3013&cid=754F05C9284526E8

    Ha en fortsatt trevliger dag

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.