-Mattelärarn, blir det billigare om vi betalar supermycket sen istället?

Publicerad 11 mars, 2009

-Usch så svåra tider det är! Låt oss dra in på något. Eureka, jag har det. Låt oss skära nedLÄRARE! – Men vad gör vi med eleverna då? – Äh, stoppa in femtio ungar samma klass och låt dom som inte klarar sig gå IV-program, så klart. (Eller hur går snacket på kommunerna egentligen, undrar DagensSkola förbryllat.)

Dela detta med andra:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks

9 kommentarer till “-Mattelärarn, blir det billigare om vi betalar supermycket sen istället?”

  1. Peter - Ellwes Fisk

    Eh..det blir ju inte några 50 i varje klass då det är på grund av för få elever i framtiden som de drar ner på lärarresurser i många fall.

  2. Rektor

    Konstigt resonemang. Inga elever = Inga lärare, vaktmästare, skolledare och så vidare. Vi kan ej ha massor med personal utan arbetsuppgifter i skolorna.

  3. Filippa

    Nåja, nu är det ju inte det svikande elevantalet som varslen i första hand handlar om utan finanskrisen, enligt nyheterna. Och visst, rektor, du har som vanligt rätt. Eftersom friskolor som College of superduper IT international Sweden of trams poppat upp som popcorn i Sverigegrytan de senaste åren så måste kommunerna nog skära ned på personal. Så får det bli.

    Bättre att eleverna sitter själva med en laptop i kontorsutrymmen i industriområderna istället, utan aula, skolbibliotek, matsal eller speciallärare. 🙂

  4. Rektor

    Filippa!
    Även du, som vanlig 😉 Har rätt. Dessa “SuperduperJättebrafinafisken-skolor” gör annat än bara konkurrerar med den kommunala skolan. De kräver mer av sin personal också. Det skall man göra naturligtvis… men man skall kräva rätt saker. På många friskolor undervisar lärarna ca 33 % mer än vad normen är i den kommunala skolan (jag vet att 504 är borta men det var heller aldrig 660 timmar för en lärare Svenska-Engelska). Det är detta som gör följande; 1. Omsättningen på lärare i en friskola är snabbare än ett hundrameterslopp, 2. Friskolorna är tåligare i ekonomisk kris som idag. De får ut mer för sina pengar vilket gör att de bättre tål små elevgrupper, 3. Lärarfacken och enskilda lärare ställer en typ av konserverande krav på den kommunala skolan som gör att vi ej kan utveckla oss medan desperata lärare trots bättre vetande tar jobben på friskolorna.

    Vad göra? Alla som kan bör försöka förtydliga detta för utbildningssugna tonåringar och vidhängande föräldrar. Alla som har makten i media bör ta upp den faktiska, bäriga, kritiken mot friskolor (ex personalrovdriften, bristen på bibliotek, elevvård, skolmat, labbar, idrottssalar med mera) istället för eventuell (högst eventuella!!!) skevheter i betygsättningen.

    Själv jobbade jag på friskola en gång i tiden. Hoppade av för att jag ej kunde rovdriva på det vis koncernledningen ville.

  5. Peter - Ellwes Fisk

    Utan finanskris hade nog ett svikande elevantal kunna överlevas utan drastiska åtgärder. Kommuner har ju en förmåga att flytta runt personal bland skolorna, vilket iofs är en rätt human lösning om man tänker på alternativet.
    Dock skulle nog de elever som finns kvar tjäna en del på om lärartätheten ökade något landet runt, men det finns som sagt inte tillräckligt med cash. Kanske kan kommunala fastighetsbokag börja med att ta ut “normala” hyror för sina skolbyggnader istället för det ocker som bedrivs idag för att få behålla skolpengen inom kommunen istället för att behöva ge den till elevernas utbildning 😉

  6. Rektor

    Peter!
    Du är kanske inte medveten om att kommunala skolor normalt sett har täckning för sina hyror via förvaltningar och liknande. En dom kom också nyligen från regeringsrätten där man konstaterade att de kommunala skolorna har konstnadsskydd för sina lokaler medan friskolor skall ha, för verksamheten, rimliga lokaler. Så detta betyder att vi kan bortse från lokalkostnaderna när vi tittar på skolornas ekonomi. Det vi har att röra oss med är då elevpeng exklusive lokalhyror. Då blir ekonomin i princip likställd för skolorna i utgångsläget. Det som sedan kostar pengar är löner. En skolas utgifter, när vi bortser från lokalerna, är i princip på följande vis: Löner-80%, Skolmåltider-3,5%, läromedel-2% och så vidare. Om man då kan få varje lärare att undervisa 30 % mer än motsvarande på en annan skola så är matematiken enkel. Där är du stark ekonomiskt. På den kommunala skolan behöver du betala lön till 4 lärare medan man på en friskola betalar lön till 3 lärare. Betänk då att en lärares lön inklusive allt ligger i häradet 400’ – 500’. Dessutom har vi i den kommunala skolan normalt mer elevvårdspersonal, servicepersonal, skolledning.

    Så! Vad göra? Vi i den kommunala skolan har en grundkvalitet i vår verksamhet som friskolorna ofta har svårt att matcha. Detta måste vi kapitalisera. Samtidigt kan vi inte drändera våra organisationer med att betala lön och så vidare för personal vi inte har arbetsuppgifter åt. Detta är en besk medicin för den enskilde och tråkiga konsekvenser. Detta är också verkligheten om vi vill konkurera ut friskolorna. Jag som rektor vill verkligen konkurera ut friskolorna. Dels för att min upplevelse är att deras verksamhet ej håller tillräckligt hög kvalitet generellt.

  7. Peter - Ellwes Fisk

    Rektor
    Ok, jag medger att jag inte är bevandrad i kommunala skolors lösningar kring lokaler och liknande, det jag skrev är samma gamla “myt” som alltid kommer fram, från båda sidor. Vi lägger det åt sidan med andra ord.
    Du skriver att du jobbade för en friskolan back in the days. Förhoppningsvis har det hänt något sedan dess och idag har vi samma resurser som vilken kommunal skola som helst (jag kan naturligtivs inte tala för alla friskolor, lika lite som du kan tala för alla kommunala), Visst, vi undervisar fler klocktimmar än de flesta kommunala lärare gör, vi jobbar mer tid på skolan än de flesta kommunala gör, och detta kanske innebär att vi inte har lika många lärare anställda. Dock är det ju för elevens skull vi är där, vi är inte lärare för att få förtroendetid och kan åka hem så fort lektionen är slut. Nej vi stannar kvar och finns tillgängliga för eleverna, vår viktigaste resurs. Att vi inte har lika många lärare som drar hem tidigt på em ser jag som en klar fördel för eleverna och för oss kollegor.

    Nu ska inte detta bli en friskola vs kommunal skola text, men för att återgå till ursprungsinlägget, vem är förvånad att kommunala skolor nu får varsla personal? 1000st är ju dessutom en droppe i havet då kommuner har massor med pedagogisk personal kvar. Jag ser det lite som en effektivisering, in med färskt blod som verkligen vill jobba för eleverna, ut med övertalig personal som bara glider omkring i korridorerna och drar hem så fort de har möjligheten.;)

    Till slut, för att konkurera ut friskolor för att de håller mindre hög kvalitet måste den kommunala skolan visa att de håller högre kvalitet. Kanske inte är så enkelt i vissa fall.

  8. Rektor

    Peter!
    Nu talar du mitt språk. Jag håller med dig helt och hållet. Men, skall man vara tillgänglig för eleverna kan man inte vara uppbunden hela tiden med undervisning eller annat. En god skola (för eleverna) har lärare som undervisar eleverna på lektioner, har lärare som utvecklar skolan på annan tid än lektioner, har lärare som kan hjälpa eleverna individuellt eller i små grupper utanför ordinarie lektioner. Dessutom är det ju alltid bra med lärare som kan hjälpa varandra, tala med målsmän, planera fortbildning och så vidare. Detta har vi i den goda skolan. Där är vi inte riktigt idag som jag ser det. Det finns för många som gör det du beskriver = drar igenom sin lektion och därefter drar iväg. Dessa lärare är inte det vi behöver. Men samma sak ser du på en friskola. om du undervisar från 8 – 15.30 med en kort lunch kommer du inte vara kvar till 17.00 och hjälpa eleverna med läxan. Så… Vi måste se till att alla som jobbar i skolan har tid till det som är viktigt. Detta är att vara tillgänglig.
    När vi nu har denna ekonomiska kris så tror jag att vi samtidigt med eländet har en stor möjlighet att finna nya vägar som gagnar våra elever. På friskolor likväl som kommunala skolor.

    Att jag trots detta definierar kvalitet som någonting annat än vad en friskola oftast erbjuder är ju min subjektiva åsikt och den som ej håller med kan bevisa motsatsen. På så vis kan alla skolor bli bättre, eller hur?

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.