Franska Skolan är en elitskola som frågar varför inte alla skolor är elitskolor. De anför en rad viktiga påpekanden som ligger till grund för en bra skola. Samtliga påpekanden behandlar ämnen som håller sig inom ramen för institutionen skola. Samtidigt som de påpekar att skolan inte är någon skyddad verkstad så lyckas de missa att ställa några förändrings- eller förbättringskrav på övriga samhället.

Att fråga varför inte alla skolor är elitskolor är att fråga varför vi inte har ett jämlikt samhälle, och det är ju en mycket bra fråga. Som jag har påpekat tidigare så är inte skolan en skapare av jämlikhet. Även om vi skulle införa alla Franska Skolans metoder i övriga svenska skolor så skulle inte alla elever få samma resultat, eller bli lika väluppfostrade demokratiska medborgare. Istället för att skapa jämlikhet så bidrar skolsystemet till att befästa, och t.o.m. förstärka samhällets klasstrukturer.

För att få en liten förståelse till varför det är så bör man veta i vilket samhälle och med vilka syften vårt skolsystem en gång uppstod. Anledningen till att man började lära vanligt bondfolk att läsa någon gång efter 1500-talet var inte ett försök att befria dessa människor från sina lotter i livet. Det handlade om att förkunna guds budskap och få dem att acceptera sin lott i livet. I ståndssamhället.

Föga anade kung och präster att människorna inte skulle nöja sig med att läsa bibeln. Någon gång på 1800-talet, med diverse revolutioner i minnet, insåg myndigheterna att de stora skaror med barn som, i urbaniseringens kölvatten, drog runt och ställde till förtret behövde fostras och disciplineras. Därav införandet av den svenska folkskolan 1842. Nu hindrade detta inte att folkets kunskapande sedermera urartade i krav på fackliga rättigheter, allmän rösträtt och annat.

Det fanns ingen jämlikhetstanke i grundandet av skolan även om det säkerligen funnits många individer med nog så goda intentioner. I takt med att vänsterkrafter, socialdemokrater, tog över den parlamentariska makten så har dock jämlikhetstanken nått skolan. Detta spelade dock knappast någon roll för jämlikheten i samhället.

De individuella klassresorna ökade säkert, men var knappast så många att vi kunde tala om ett jämlikt samhälle där alla tävlade på lika villkor. Skolan är inte kapabel att erbjuda en sådan motverkande kraft mot ett samhälle som vill annat. För att spekulera lite: om vi har fler klassresor idag, vilket kanske innebär att socioekonomisk bakgrund spelar mindre roll, beror det kanske snarare på att skolans betydelse i samhället har minskat. Åtminstone skola i den institutionella bemärkelse vi vant oss vid.

Björn Johannesson, lärare, Göteborg

Läs mer av Björn på: http://bjohannesson.blogg.se