Otydliga frÃ¥gor när lärarhögskolorna ska utvärdera verksamheten. Fröken anar ugglor i mossen…

Publicerad 20 april, 2010

Nitton lärosäten som bedriver lärarutbildning har gett SCB i uppdrag att genomföra en undersökning bland examinerade frÃ¥n lärarutbildningen. Jag fick enkätundersökningsblanketten pÃ¥ lÃ¥dan igÃ¥r och blev mycket glad och nöjd: ”Vad bra att de frÃ¥gar mig om vad jag tyckte om min (för övrigt urusla!) utbildning. SÃ¥ bra att de vill använda tidigare studenters Ã¥sikter för att förändra och förbättra utbildningen! Det FINNS hopp ändÃ¥!”

Glatt och hjälpvilligt slog jag alltså upp första sidan, med kulspetspennan i högsta hugg. Här skulle tyckas till! Här skulle åsikterna få flöda! Här skulle jag få säga vad jag saknade i min utbildning. (Typ innehållsligt vettiga lektioner och föreläsningar samt tonvis med struktur!)

Eh… Knappast!

För det första var frågorna märkligt formulerade. Nästan så att jag undrar om de ville ha ärliga svar eller om undersökningen bara var ett spel för gallerierna. Förlåt att jag är konspiratorisk men luddig fråga ger luddigt svar, inte sant?

 Varje frÃ¥ga inleddes med frasen ”Min lärarutbildning innebär att jag har…” och sedan nÃ¥gon kompetens exempelvis ”förmÃ¥ga till samarbete inom skolan” eller ”förmÃ¥ga att planera och genomföra undervisning”.

Snabbt insÃ¥g jag att om jag kryssade i fältet ”instämmer inte alls” innebar detta ocksÃ¥ att jag hävdade att jag inte alls hade denna kompetens i dagsläget! SÃ¥ nesligt skrivet. För nog kan jag ”planera och genomföra min undervisning”. Men inte 17 lärde jag mig detta pÃ¥ lärarhögskolan!

FrÃ¥gorna var ocksÃ¥ sÃ¥ oerhört abstrakta, sÃ¥ intetsägande, sÃ¥ bortom all konkretion att jag frÃ¥n hjärtat undrar vad lärarhögskolorna egentligen vill med sin enkät. Knappast fÃ¥ ärliga svar för att förbättra verksamheten i alla fall. Trots mÃ¥nga Ã¥rs studier pÃ¥ universitet – bÃ¥de i Sverige och utomlands – begriper jag knappt vad de frÃ¥gade efter. Och framför allt begriper jag inte vad de ska med svaren till. För säkerhets skull kryssade jag i ”instämmer inte alls” pÃ¥ de allra flesta frÃ¥gorna vilket fick maken att fnissa och säga: ”Vilken urusel lärare du mÃ¥ste vara, älskling. I alla fall om man tittar pÃ¥ den här enkäten!”

 ”Min lärarutbildning innebär att jag har…kunskap om förutsättningar för den verksamhet som min utbildning syftade till”. Vad i jösse namn menar de? ”Kunskap om förutsättningar…?” Undrar hur mÃ¥nga av oss lärare som förstÃ¥r denna frÃ¥ga pÃ¥ samma sätt och svarar därefter.

Vad är det för fel på konkreta och tydligt formulerade frågor kring de områden högskolorna fått kritik? Varför så skitnödigt ägna all kraft åt att ludda till det hela till obegriplighet? Känns det hela mer vetenskapligt då eller? Eller ska man ana ugglor i mossen? Jag vet inte. Det jag vet är att det känns ytterst olyckligt.

Varför inte helt enkelt ställa frågor som:

Blev du examinerad pÃ¥ kursinnehÃ¥llet? Hur? Lärde du dig nÃ¥got? (Nix, pix, jag behövde knappt vara pÃ¥ plats – jag fick mina poäng i alla fall! Dessutom byggde alla kursmoment pÃ¥ grupparbeten sÃ¥ att lärarna inte skulle behöva rätta, vilket gjorde att man aldrig bedömdes enskilt. Det var helt enkelt stört omöjligt att misslyckas hur dÃ¥ligt man än presterade pÃ¥ ”examinationstillfället”.)

Tyckte du att dina lärare vad duktiga och kunniga pedagoger (Öhhhh… naejj! De hade inte överlevt en dag i ett vanligt klassrum!)

Lärde du dig nÃ¥got inom specialpedagogisk kunskap och lärande, bedömning och betygssättning, kunskapssyner, barn- och ungdomskultur, teorier om lärande, klassrumsnära praxisforskning, kommunikation och konflikthantering, värdegrunden, utbildningshistoria, läroplansteori exempelvis? (Nix! Inte ett ord sa vi om detta, vad jag minns. Jo, gjorde vi inte nÃ¥got töntigt grupparbete om Maria Montessori – nivÃ¥ lÃ¥gstadiet om jag minns rätt?)

Kändes forskningaknytningen relevant och aktuell? (Öh… VadÃ¥? Typ: Läs den här mysiga boken/se den här roliga filmen och snacka litet om den med dina kursare sen sÃ¥ gÃ¥r jag runt och lyssnar litet. Inte för att jag själv som lärarutbildare läst/sett den men jag kan babbla litet om vädret under tiden…Var det det som var ”forskningen” vi tillskansade oss, eller?)

Vilka delar hade du användning av i ditt yrke? (Praktiken och didaktiken. Stryk det andra värdelösa joxet, tänk till och börja om från början! Vilka komponenter behöver man som lärare för att sätta sitt yrke i ett större sammanhang? Förstå lärande? Förstå styrdokumenten? Vilka delar behöver man för att lyckas och överleva på klassrumsgolvet? Ja, typ något sådant. )

Osv, osv.

Men icke sa Nicke! Istället fÃ¥r jag frÃ¥gan om ”min lärarutbildning innebär att jag har…” ”förmÃ¥ga att självständigt identifiera och formulera verksamhetens utvecklingsbehov”.

Förlåt mig Björklund, men ligger denna enkät till grund för vad som kommer att förändras inom utbildningen så vet jag inte riktigt vad som kommer att hända. Eller inte hända. 

Tyvärr!

Filippa Mannerheim, gymnasielärare och journalist

9 kommentarer till “Otydliga frÃ¥gor när lärarhögskolorna ska utvärdera verksamheten. Fröken anar ugglor i mossen…”

  1. Janne

    Känner inte igen mig i din tendentiösa beskrivning av utbildningen. Visst fanns det moment på lärarhögskolan som inte höll måttet men i överlag var den inte sämre än andra institutioner.

    Men det blir väl så när man försöker problematisera och teoretisera något som egentligen är väldigt enkelt men som samtidigt är så svårt. För min erfarenhet är att ingen kan säga exakt vad som gör en lärare till just en bra lärare. Samtidigt gör det mig orolig när du skriver att ingen av dessa lärarutbildare skulle överleva en skoldag. Är det verkligen så illa i klassrummet att det handlar bara om att överleva?

    Jag hÃ¥ller med dig om att det verkliga problemet är att det för lite praktik och för mycket Vygotskij. Väl ute pÃ¥ praktiken är det mycket viktigt att man fÃ¥r en bra handledare och bra metodiklärare. Tyvärr har man i mÃ¥nga skolor tagit bort handledarersättningen vilket har fÃ¥tt konsekvensen att viljan att handleda har sjunkit dramatiskt. MÃ¥nga skolor vill inte ta emot lärarkandidater och inför tillfälliga eller permanenta ”praktikantstopp”.

  2. filippa

    Janne! SÃ¥ sant det där med handledarersättningen. Urdumt och jättetrÃ¥kigt! Ja, jag hÃ¥ller faktiskt med dig i nästan allt du skriver och det är ju skönt att höra att nÃ¥gon har en positiv bild av sin lärarutbildning – de flesta skrattar rakt ut när man nämner den, nämligen, vilket kanske inte riktigt höjer vÃ¥r status om man säger sÃ¥..

    SÃ¥ visst, du märker säkert att jag själv är grymt besviken över att min egen utbildning faktiskt inte alls höll mÃ¥ttet. Och jag hoppas verkligen att detta kommer att ändras nu. LÃ¥t oss hÃ¥lla tummarna – vi lärare är viktiga och det mÃ¥ste vi själva fÃ¥ känna ocksÃ¥ – inte minst under vÃ¥r utbildning! 🙂

  3. Janne

    Deras skratt kanske säger mer om dem och deras inställning till bildning. Jag har som sagt pluggat på andra institutioner och mitt intryck av dessa är blandat. Bästa institutionen var Geografen på SU. Teori varvat med många praktiska momnet. Alltifrån hålla att föredrag till att handfast hantverk . Men det bästa av allt var att de var måna om lärarstudenterna och ställde höga krav vilket jag inte har upplevt på andra institutioner på universitetet.

    Jag undrar om inte det enda raka är att slopa den rena lärarutbildningen och istället utbilda humanister, ingenjörer och samhällsvetare med extrakurser i metodik, lite pedagogik och massor av praktik. Jag tror att rörligheten för lärarna skulle öka betydligt. Man skulle kunna jobba fyra-fem Ã¥r och sedan ut och ”tanka” pÃ¥ en annan tjänst. Jag tror att det skulle tillföra arbetslivet pÃ¥ ett ömsesidigt sätt.

  4. Rektor

    Janne!
    Din idé är 100 % bra. Om det fanns som förslag stödjer jag den varje dag i veckan. På så sätt skulle vi utbilda ämneskompetenta (som brinner för sina ämnen) lärare som har praktisk pedagogisk kompetens. Härligt!

  5. Filippa

    Hurra för Janne!!!Jag röstar också för din fantastiska idé!!! Kontakta Björklund bums, jag är med på listan!!! Jag är fullkomligt övertygad om att det skulle skapa fantasiska och kunniga pedagoger. Vilken dröm för alla Sveriges elever!!!! Like it!:-)

  6. frekar06

    Janne,

    Jag läser på dagens lärarutbildning och den är tyvärr under all kritik. Vi får i princip ingen utbildning om hur man undervisar. Endast ett fåtal av de lärare som finns på högskolan/universitetet skulle kunna hålla undervisning på grundskolan eller gymnasiet. Utbildningen är för dålig helt enkelt. /Frekar06

  7. Jan E

    Frekar06,

    Mycket trÃ¥kigt att läsa. Varför skall det vara sÃ¥ förbenat svÃ¥rt att fÃ¥ handfasta rÃ¥d och tips? Hur en planering kan se ut, hur man kan och bör bemöta föräldrar och barn, Hur man kan arbeta utifrÃ¥n läroplanen, hur man bedömer och sätter betyg och massor med praktik. Strunta i vissa pass pÃ¥ univesitetet och stick ut och vikariera. När du gör det kan du läsa Piaget och andra för dagen aktuella utvecklingsteoretiker och jämföra teorin med den praktiska ”värkligheten”. Var det inte förresten Winicott som yttrade i stil med? ” Innan jag hade barn sÃ¥ hade jag Ã¥tta teorier om barns utveckling: Nu har har jag Ã¥tta barn men inga teorier kvar”

    I dessa tider med friskolor undrar jag varför man inte löper linan ut och startar en fri lärarhögskola. Är det någon som nappar?

  8. Göran Tullberg

    Janne skriver: ”Endast ett fÃ¥tal av de lärare som finns pÃ¥ högskolan/universitetet skulle kunna hÃ¥lla undervisning pÃ¥ grundskolan eller gymnasiet”.

    Så är det tyvärr. Min son tänkte bli lärare, men upptäckte redan första veckan att hans lärare inte hade någon erfarenhet av eller kunskap om arbete i skolan och hoppade omedlbart över till datorutbildning.

    Själv gick jag en högre pedagogikutbildning för erfarna lärare efter jobb som ”curriculum development expert” för UNESCO. Alla vi erfarna lärare insÃ¥g snabbt att vÃ¥ra lärare inte visste vad utbildning handlade om och började undervisa den i stället.

    Det ni alla säger här är korrekt. Undervisningen av lärare måste kombineras med praktiskt arbete i lärarlag. Jannes idé är bra. En skotsk variant med ett års godkänd versamhet för att få behörighet är på gång och startar HT 2010 om jag förstått rätt.

    Hela skolorganisationen mÃ¥ste förnyas och utvecklas. Detta snuttifierande av utbildningen i 40 minuters portioner – Springande trappa upp och ned. 19 ämnen samtidigt, 15 lärare samtidigt, lärare som av schemaskäl undervisar i fel ämnen, bristen pÃ¥ samarbete av alla slag, pedagogisk styrning av rektorer som inte vet ett sk-t om det ämnet jag undervisar i ……

    DET GÅR BARA INTE. SKOLAN ÄR UNDER ATT KRITIK. FELORGANISERAD, FELLEDD OCH MED DÅLIGT UTBILDNING OCH SKITLÖNER. DET GÅR INTE ATT SKÖTA LANDETS FRAMTID PÅ DET SÄTTET!

  9. Den svenska lärarutbildningen « Johan K's blogg

    […] om de var riggade. De ville inte att jag skulle fÃ¥ ta del av undersökningen. Jag hittade dock en bloggare som skrev om undersökningen Hennes reflektioner stillar inte direkt min oro. Dela det […]

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.