Bonussystemets resultat: 100% godkända elever men ingen av dem kan något

Publicerad 24 augusti, 2010

Bild: STOCK.XCHNG

”Högpresenterande stockholmsskolor ska fÃ¥ bonus” läser jag pÃ¥ Stockholmsdebatt i DN. Intresserat plöjer jag texten där Stockholms finansborgarrÃ¥d Sten Nordin (M) och utbildningsnämndens gruppledare Cecilia Brinck(M) berättar att skolpengssystemet ska kompletteras sÃ¥ att det ”belönar de skolor som mÃ¥lmedvetet arbetar för att förbättra elevernas resultat.”

Det lÃ¥ter sÃ¥ bra. Och ändÃ¥ skorrar det där ständiga ”huret?” inom mig. För HUR gör man egentligen för att mäta och bedöma de där fantastiska insatserna som har förbättrat elevresultaten. Sitter kontrollanter med pÃ¥ allas vÃ¥ra lektioner och för anteckningar om hur vi arbetar utifrÃ¥n kriterier? FrÃ¥gar man rektorn? FrÃ¥gar man eleverna? Kollar man pÃ¥ slutbetygen?

Nej, jag är helt enkelt oerhört tveksam till alla dessa utlovade belöningssystem där man inte riktigt förstår på vilka grunder belöningen skall utfästas. För det är de facto en enorm prestation att få en mycket, mycket svag elev med ett vingligt (och i ärlighetens namn ganska tveksamt) godkänt att höja sig till ett starkt och stabilt godkänt i svenska. Det är ett enormt arbete att få en elev som inte tidigare pluggat nämnvärt att förstå vitsen av en utbildning och vilja satsa. Det är ett oerhört stort arbete att skapa intresse för lärande i ett klassrum, ett gott diskussionsklimat, ett bra studieanda.

Men hur mäter man detta?

Idag har vi lärare ett nästan aggressivt tryck uppifrÃ¥n pÃ¥ att sätta höga betyg. Jag skulle vilja gÃ¥ sÃ¥ lÃ¥ngt som att säga att vissa av mina kollegor pÃ¥ skolor runt om i Stockholm drar sig för att sätta IG. Det blir helt enkelt ett sÃ¥dant himla liv när man gör det: eleven gapar och skriker, föräldrar hotar med anmälningar, skolledningen lÃ¥ter indirekt pÃ¥skina att man misslyckats som lärare och ber en tänka om eller i värsta fall: ber en ”handleda eleven”  litet sisÃ¥där vid sidan av de Ã¥tta övriga kurserna man hÃ¥ller. Bara liksom tills eleven nÃ¥tt det där godkända betyget som det är min skyldighet som lärare att se till att han eller hon ”fÃ¥r”.

Sätter man däremot godkänt eller högre blir alla nöjda och glada. Inga protester. MVG-glittret smittar av sig på läraren.

Med andra ord: Ett bonussystem som bygger pÃ¥ att antalet godkända elever som lämnar grundskolan och gymnasiet skall öka med en viss procent, lÃ¥ter i mina öron som en livsfarlig väg att gÃ¥. Snacka om att uppmuntra till överbetyg – skolan fÃ¥r ju bonus pÃ¥ kuppen! Dessutom undrar jag litet grand över det där extra stödet… Borde det inte komma redan INNAN eleverna misslyckats?

Nej, vi måste helt enkelt komma på bättre sätt att bedöma en lärares och skolas kompetens. Annars riskerar vi en situation där 100% av våra elever har godkänt samtidigt som betyget inte säger ett jota om deras kunskaper.

Och där har man vips urvattnat ett helt betygssystem.

Filippa Mannerheim, lärare och journalist

6 kommentarer till “Bonussystemets resultat: 100% godkända elever men ingen av dem kan nÃ¥got”

  1. frekar06

    Betyg ska sättas på kunskaper och inget annat. Om en elev inte når målen skall betyget Icke Godkänt sättas. En förutsättning för detta är dock att alla elever informeras på ett bra sätt om kursplanerna. De brister som Skolverket presenterade idag i betygssättningen är helt enkelt oacceptabla.

    De har funnit allt från att närvaro och hur man är spelar in i betygen till att vissa elever uttrycker att betyget beror på vilken lärare man har. Det betygssystem vi har idag är inte rättssäkert och det är alldeles för mycket godtycke. Det är väl så man kan sammanfatta Skolverkets rapport.

    http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/betygsattning-gy/webb-slutrapport-betyg-gy.pdf?epslanguage=sv

    Sen är jag fullt medveten om att det alltid är en bedömningsfråga och att viss mått av godtycke är oundvikligt. Men helt klart är att det är för mycket godtycke och för lite rättssäkerhet i betygssättningen. Sen håller jag helt med dig Filippa om att bonus så som man vill utforma den i Stockholm inte är ett bra system. Det var ett fall för några år sedan där två elever lämnade in samma uppsats till två lärare i Svenska på olika skolor. På den ena skolan underkändes uppsatsen. På den andra skolan fick den VG eller MVG (är osäker på vilket). Om en uppsats kan allt från IG till näst högsta/högsta betyg av två olika lärare så har vi faktiskt ett allvarligt problem. /Frekar06

  2. filippa

    Det sista du skriver är särskilt intressant tycker jag Frekar06, nästan sÃ¥ att det förtjänar ett eget inlägg, faktiskt. Men fÃ¥r jag bara kommentera det litet kort här nu – sÃ¥ här tänker jag:

    Jag har ocksÃ¥ hört den historien. Den verkar cirkulera hos vÃ¥ra elever ocksÃ¥. Förtrytsamt berättar de hur ”fel” och olika vi bedömer dem, vilket det med all säkerhet ligger en smula sanning i. Samtidigt är jag osäker pÃ¥ om vÃ¥ra elever verkligen förstÃ¥r hur mycket man mÃ¥ste väga in i en bedömning. Ett exempel:

    Om jag som lärare gått igenom en analysmodell vecka ett. Låter eleverna lyssna på en radiorecension och diskutera beståndsdelarna i den vecka två samt leta reda på en aktuell bokrecension att analysera i läxa. Vecka tre arbetar vi med de olika analyspunkterna i modellen och vecka fyra får de samla relevant källmaterial. Vecka fem skriver de sin analys. Då bedömer jag dem utifrån denna bakgrundshistorik. .

    Men om jag under en lektion ber min elev att göra en ”analys” av en novell han läst pÃ¥ egen hand, utan särskilt mycket bakgrundsarbete – ja, dÃ¥ ställer jag faktiskt inte lika höga krav. Och vips: TVÃ… helt olika betyg pÃ¥ ”samma” uppsats.

    För visst mÃ¥ste väl alla färdigheter vi bedömer (nu tänker jag exempelvis ”effektfullt sprÃ¥k, faktaunderlag, analys) ställas mot vilka förutsättningar eleven haft, om du förstÃ¥r hur jag tänker… Eller?

    Ps: Frekar06 – Rapportens resultat skrämmande men mycket intressant! MÃ¥ste hinna läsa men skriver nu sÃ¥ det brinner i fingrarna nu innan dagishämtning. Det fÃ¥r bli i natt helt enkelt! 🙂

  3. frekar06

    Jag har hunnit skumläsa rapporten i sin helhet nu. Som jag tolkar denna rapport, som verkligen känns som en kopia av vissa andra rapporter om detta från Skolverket, så sätter man fingret på just att vi tar in sådana här saker som närvaro vid lektion, att man kommer i tid och att man lämnar in i tid. Sådana faktorer ska naturligtvis inte finnas i betygssättningen. Det är bara elevernas kunskap och hur väl de nått upp till målen (som många gånger är helt obegripliga, inte blir det bättre i den nya gymnasieskolan) som ska bedömas.

    En annan reflektion är ju att det är väldigt mycket kritik mot lärare för hur vi sätter betygen. Samtidigt finns det inga konkreta förslag eller riktlinjer från varken Skolverket, Skolinspektionen eller politikerna på hur elevernas rättssäkerhet i samband med betygssättning ska bli bättre. Det finns heller inga förslag på hur vi ska få en mer likvärdig bedömning. Man får ibland en känsla av att politiker, skolinspektionen och skolverket hycklar och dessutom inte har kunskap om hur den praktiska verksamheten ser ut. /Frekar06

  4. filippa

    Jag har inte hunnit läsa rapporten Frekar06 men jag håller verkligen med i det du skriver om att det hela tiden, gång efter annan, riktas mycket kritik mot oss lärare samtidigt som vi inte ges några handfasta råd eller förslag på hur vi ska komma vidare. Inte tid heller. Det är riktigt jäkla illa!

    Jag ska faktiskt göra en artikel för Skolportens Magasin 360 som berör litet av detta… Du har gett mig en hel del idéer här, Frekar06, TACK!! 🙂 Jag hoppas vi kan Ã¥terkomma till det här pÃ¥ DS?

  5. frekar06

    Varsågod. Hoppas också vi kan återkomma till detta. Jag börjar undra om man ute på skolorna ska sätta ihop riktlinjer och kursplaner istället. Det är naturligtvis ett stort jobb, men jag tror vi hade lyckats bättre än vad Skolverket nu lyckas med och framförallt hade vi fått riktlinjer. Sen håller jag med dig. Vi måste få tid att diskutera pedagogiska och didaktiska frågor med varandra. Allt annat är faktiskt orimligt. /Frekar06

  6. frekar06

    Puh. Jag har precis haft en debatt på Twitter med FP om deras skolpolitik. Försökte övertyga dom om hur orimliga kursplanerna är i den nya gymnasieskolan. Försökte också förklara för dom att man inte kan företräda en liberal skolpolitik samtidigt som man vill utöka kameraövervakningen i skolan och ha slumpvisa drogtester i skolan. Striden för såväl lärares som elevers personliga integritet tänker jag ta när jag kommer ut i skolan. Förhoppningsvis kommer fler att hänga på.

    /Frekar06

Kommentera

*

Copyright © DagensSkola.