Organisera, leda, utvärdera, intressera, individualisera och skapa trivsel och samarbete. För att han/hon skall lyckas, så fordras god utbildning, erfarenhet, intresse och fallenhet för yrket.

Dessutom fordras en bättre organiserad skola med klarare mål, bättre utvärdering, koncentrationsläsning, ökat samarbete med kollegor i samma ämne, mindre undervisningsenheter, pedagogisk styrning av verkligt kunniga och uinspirerade lärare.

Samt självklart nedmontering av den kostsamma och hindrande byråkrati som förlamar och dränerar skolan.

Kraven på lärare är höga och med de arbetsförhållanden och de löner lärarna har, så sitter lärare i strykklass.

Lärare, elever och föräldrar har större inflytande.

Utveckling och anpassningar sker snabbare och lättare

Påståenden om att friskolor är sämre än kommunala saknar täckning.

Trivseln är bättre i friskolor

Byråkratin är mindre. De vinster som friskolor gör beror på att de enorma kostnader för byråkrati som kommunala har är mindre. Vinsterna härör från minskade utgifter för en byråkrati som berövar lärare och elever inflytande – enligt bl a Lärarförbundet.

Om kommunala skolor fungerade bättre, så skulle de inte riskera att raderas ut av friskolor!

Jag delar inte din uppfattning om att skolan ska diskuteras ur lärarperspektiv.

Man ska se till vad som är bäst för barnen.

Vad gäller lärares arbetsförhållanden, så tror jag att det vore bättre – för barnen (!) – om man införde en bättre återkoppling av resultatet till lärare, så de får se hur väl de hjälper sina hög- låg- och medelpresterande elever.

I industrin kallas sådan återkoppling för kvalitetsstyrning, motsvarighet saknas i svensk skola idag.

Svensk skola sysslar med kvalitetskontroll, som industrin på 40-talet.

Skolans – i särklass – viktigaste instrument är läraren.

Jannes ironiska liknelse industri-skola är trots allt intressant att göra.

Vad industrin gjorde för en mansålder sedan, var att börja återkoppla det som kom ut ur processen till de faktorer som påverkade processen. Man började att kontinuerligt styra för ökad kvalitet.

Det kallas i skolans värld för ”teacher value added”, finns i USA.

”We want to develop innovative new ways to reward teachers who are doing a great job” Barack Obama . com

Man använder multivariata multinivåmodeller för att särskilja effekter på elevens kunskapsutveckling och presenterar dem på ett användbart vis.

Kunskapsresultat blir då inte främst grund att stämpla eleven ( i liknelsen produkten) i godkänd och icke godkänd. Kunskapsreultatet för elever tjänar istället syftet att värdera enskilda lärares och skolors effekt på elevers kunskapsutveckling.

Lärare och skolledare kan då se hur väl man hjälper elever och anpassa sitt arbetssät för att fördela sin hjälp så väl som möjligt och finna och lära av de goda exempel som finns i skolan. man får bättre koll och kan styra verksamheten på ett bättre sätt. När man på detta vis ser läraren som instrument för att nå syftet med skolan, vilket är att ge barnen – barnen (!) – en så god kunskapsutveckling som möjligt.

Sedan säger Peter att det inte går att höja kunskapsresultat och kvalitet om man undervisar mera.

Det är rent nonsens.

För det första vad är kvalitet?

Lärarens upplevda arbetstillfredsställelse? (NEJ fel fokus)
Lärarens (och skolans) effekt på elevens kunskapsutveckling (JA)

Läraren är ett medel, eleven är målet. Tänker man tvärtom är man sååååååååååå fel ute.

Tänk dig sedan extremfallen att läraren inte undervisar alls, eller hela sin tid.

Hur blir elevens kunskapsutveckling då? (lidande i båda fall)

Helt uppenbart finns ett optimum, olika för olika lärare i olika stadier i karriären. Sverige som land är i ena kanten av fördelningen av länder. Vi har lägst kontakttid. Helt klart är vi under optimum i denna parameter – när man ser till barnen (!). När man ser till den svenska skolans bristande effekt på elevers kunskapsutveckling.

Peter rundar av med försämrade villkor.

Vad menar du?

Tycker du det är roligare att fylla i poänglösa rapporter ingen läser än vad det är att vara tillsammans med barn och lära dem saker?

Vill du inte ha en noga och väl underbyggd återkoppling på det arbete du utför som är detaljerat nog för att tjäna som underlag i ditt personliga förbättringsarbete och utveckling?

Vill du inte ha bättre lön när du gör ett bättre jobb?

Vil du inte någon gång i karriären se svart på vitt att du har blivit bättre på att lyfta samtliga kategorier av elever i deras kunskapsutveckling, få se din chef säga det till dig?

Utbränd och stressad? Tacka f-n fö det det blir vem som helst utan ledning och uppskattning. Det är viktigt att bli sedd för sitt arbete.

Moderatledda Skövde kommun där jag är förtroendevald höjer lärarlönerna med 1200 över tre år utöver periodens löneutveckling.

Är att bli sedd, ledd och given bättre lön för att man organiserar arbetet effektivare = Försämrade villkor?

Isåfall är det detsamma som att svenska industriarbetare hade det bättre på 40-talet. Då deras ledningssystem var i nivå med dagens svenska skola. Är det så?

@ Anna.

Som du poängterar kan ökad kontakttid uppnås på olika sätt:

*Fler lärare
*Större klasser
*Ökad andel undervisningstid av total arbetstid
*Ökad arbetstid
*Ökad elevnärvaro
(*Ökad samverkan med frivilligsektorn ex. pensionerade lärare på fritids)

Jag har inte kunskapen om vilken/vilka av dessa faktorer som främst resulterar i att andra länder har högre kontakttid, säkert en kombination och det ser nog olika ut i olika länder. England har tex större klasser. Studera education at a glance på OECD:s hemsida.

Vad jag tror är att förändrade rutiner kan frigöra lärartid för kontakt med elever. Mycket av det jobb lärare gör som tex att rätta prov borde kunna göras av datorer (körkortsprovets teoridel stansas ju direkt in i datorn, sedan länge), annat som att förbereda undervisning och undervisingsmaterial borde göras mer centraliserat, för flera samtidigt, listan kan säkert göras längre på hur man effektivast organiserar arbetet. Jag menar att det är upp till skolans personal och ledning, det ska inte politiker bestämma.

Jag är således inte ute efter att lärare ska jobba mer totalt sett, utan att de ska jobba smartare. För detta vill jag ge dem moderna verktyg i sitt förbättringsarbete.

Vad du säger om hög lärarnärvaro och hög kvalitet, kan jag instämma i.

Hög lärarnärvaro ger hög kvalitet.

In med råvaran i maskinen, dra i spaken och ut pluppar en nybakad student ut. Är du så du ser på läraryrket; att vi producerar varor som är klara för leverens till verkliga livet? I så fall ligger det stora problemet i råvaruledet. Vi i kunskapsfabrikens styrelse måste byta råvaruleverantör, inköpare och chefer för den uppkomna situationen. Vi styrelsen föreslår en massiv satsning på effektivisering, automatisering och nya kunskapsfabriker i utlandet. Du sköna nya Värld!

Sade jag förresten att jag anser att vi lärare redan jobbar mer än heltid som det är..?

Som om vi skulle tala kollektivtrafik enkom utifrån vad som är bäst för busschaufförerna. ….

Skolan är till för eleverna. Då borde man se till vad som är bäst för dom. (Där har rektorn här ovan en god poäng)

I studien Timms advanced 2008 syns tydligt hur Sveriges elever rasar i kunskap inom matte & fysik. Därför att Sveriges elever har mindre undervisningstid än de andra. Och, vilket även forskningen (ex Rossmiller, -86) visat så drabbas de sämst begåvade eleverna hårdast av den lägre undervisningstiden. De rasar mest.

Än lärarna då? I OECD:s rapport education at a glance 2009 finns inte ens aktuell statistik att få (ingen har ju greppet längre), men i de data som finns lägger svenska lärare 76% av OECD snittet i kontakt tid (dvs undervisning i klassrum). Samtidigt som våra elever i åldern 12-14 får minst kontakt tid av alla länder i OECD. >>Minst av alla.<<

Och så talar en del lärare som om något mer kontakt-tid skulle vara skadligt för kvaliteten. ..sanslöst.. Har alla andra länder prioriterat så fel. Om isåfall varför rasar vårt kunskapsresultat jämfört med dom?

Det är av avgörande betydelse att frigöra tid så att lärarna kan vara mer med barnen. Det är ohållbart att, som nu, våra barn har mycket långa arbetsdagar, (som leks bort). Våra lärare har mycket lång arbetstid (som administreras och 'gruppas' bort). Samtidigt som våra lärare och elever träffar varandra minst i hela OECD.

Var och en förstår att det är mycket dåligt resurshushållande. Det är en skola där endast de starka eleverna klarar sig. En skola som skapar social utslagning.

Dessutom – och detta behöver lärarfacken fundera över – Det ligger mer i lärarkårens intresse att höja kunskapsresultaten, än att minimera "tid på scen" och fylla veckan med pseudo-uppgifter. En skola som levererar resultat av internationell toppklass värdesätts av samhället och dess företrädare ges lön därefter.

Som nu är hojtas det efter högre löner, men man säger inte mycket om hur man har tänkt sig att få upp kunskapsnivån och göra sig förtjänt av högre lön.

I alla andra branscher, kan jag berätta, så levererar man resultat först och får betalt sedan.

Kvarstår att fortfarande har jag inte sett någon organiserad lärare som har förståelse för den faktiska verklighet vi lever under (konkurrens och ekonomi). Därmed går den kommunala skolan sakta, sakta mot sin egen död vilket i sin tur medför att läraryrket får radikalt förändrade villkor (om vi generaliserar lite och säger att alla friskolor har ett fundamentalt annorlunda avtal än de kommunala skolorna).

Tydligt exempel på detta är Göteborg där friskolorna har mer än 50 % av utbildningsmarknaden. Manöverutrymmet för de kommunala är slut. Ett annat exempel är Jönköping där vuxenutbildningen nästan helt är inom privat regi då de kommunala är utkonkurrerade.

Så, hur vill vi ha det i framtiden?

Och, du, Pensionär. På vilket sätt skulle lärarnas villkor (gynnsamma sådana) göra att elever väljer min skola? När jag talar med elever så är de mer fokuserade på sin skolgång inklusive möjligheter till stöd och liknande. När jag arbetade på friskola (där jag slutade för att jag tyckte verksamheten hade för låg kvalitet, mycket pga att lärarna undervisade ca 30 % mer än i de kommunala skolorna) brydde sig inte heller de eleverna om att lärarna hade dåliga villkor.

Kommunpolitiker, rektorer och SKL är på krigsstigen med ett uppenbart misstroendevotum mot lärarna. Av SKL och politikerna kan man inte förvänta sig insikt och förståelse för vad det innebär att vara lärare. Det har de visat under 20 års tid som ansvariga för skolan. Däremot kan man begära det av rektorer! Är rektor inte en visionär och pedagogisk ledare kan han eller hon inte förvänta sig lärarnas förtroende. Då återstår tydligen att ta kontroll över varje steg läraren tar.
Vi kan ju ta en titt på vår granne Finland, som ligger i topp vid internationella kunskapsmätningar. De finska lärarnas villkor är exakt de som rådde i Sverige för 40 år sen. För en ämneslärare i teoretiska ämnen gäller:
1. 18 lektioner om 45 min. per vecka, d.v.s. 13,5h/vecka.
2. Inget krav på att för –och efterarbete ska göras i skolan.
3. Mycket av det administrativa och sociala arbetet utförs av annan personal.

Ser man på resultatet kan man säga att det verkar löna sig att satsa på kvalitet i lärarnas villkor för undervisning.
En annan förklaring till Finlands lyckade resultat i skolan är att man även behållit en lärarutbildning med ämnesteoretisk utbildning på hög akademisk nivå.
I kontrast till lärarnas villkor i Finland står den svenska modellen med ämnesteori på gymnasienivå(med säkerhet i ma) vid lärarutbildningen, fjättring till händer och fötter beträffande arbetstider, administrativa och sociala uppgifter upp över öronen ……. Hur kan du tro att dessa lärare kan undervisa mer?
Vill du konkurrera med friskolorna(som vi helst skulle slippa) så ta ditt ansvar som pedagogisk ledare och konkurrera med bra villkor för lärarna. Det är enligt min mening det bästa du kan göra för eleverna. Varje försämring av lärarnas villkor är ytterligare en spik i likkistan för den svenska kunskapsskolan. Varför tror du att man inte fyller platserna till lärarutbildningarna i Sverige medan i Finland bara 10% blir antagna? Du påstår väl att du har dina ekonomiska ramar, men det handlar inte om ekonomi utan om det kompakta misstroende som riktas mot lärarna när man ifrågasätter om de undervisar tillräckligt.

Pensionär